Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. Ill
komma uti de (lesta trakter af jordklotet. Omkring 100
lefvande arter äro kända; hos oss hafva vi blott en
enda. Som fossil anträffas redan uti Devoniska
formationen en, några uti kritan samt omkring 30 uti de tertiära
aflagringarne.
1. Neritina fluviatilis Muller.
Nerila (luvialis Lin. F. S.
Neritina — Nilss.p.95.
— — liossm. II. t. VII. fig. 18, 19.
Testa ovalis, scaphaeformis, supra convexa, subtus plana,
gla-bra, fuscocinerea vel rufescens, reticulate albo (juttata; spira
brevis-sima, depressa, lalerali; anfr. 2—3, ultimo maximo.
Skalet temmeligen starkt, aflångt, båtformigt, på öfre
sidan rundadt, undertill platt, gråbrunt, eller rödaktigt,
nätlikt hvitfläckigt. Spiran tilltryckt, böjd mot sidan af
skalet. Vindningarne 2—3, de öfre små, den sista
mycket vidgad, afläng. Mynningen snedt-halfrund, med skarp
hvitläppad munsöm. Locket försedt med en hake eller
tand.
Skalets längd 10, bredd G m. m.
Djuret hvitaktiga med hufvud och hals svarta. Bakre
delen af foten ibland svartfläckig. Trefvarne långa,
borst-formiga, hvita, på öfre sidan med svarta längs-linier.
Uti våra vatten äro skalen oftast mycket anfrätta, så
att deras vackra färgteckning ej alltid är synlig.
Denna egentligen sötvattens snäcka, har hittills
åtminstone ej blifvit funnen i Finland annorstädes, än uti
saltsjön, der den är högst talrik vid Finska vikens och
Östersjöns kuster, krypande på stenar vid stränderna. I
Frankrike, England, Tyskland och Skandinavien förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
