Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. SamÖstsv-hsv. novationer. 127
för förbindelserna wr-, hw-, kw- (vare sig urspr. 1. uppk. af
tw- enl. § 4,8. Ex.: vinn[a]: dalm. winna, sväll o. d.: dalm.
swälla.
Om vidare utveckling af v till f se § 59.— I Östersjöprov.,
isynnerhet i Ormsö- och Nuckömålen, uppträder ej sällan, där man
efter regeln väntar spir. v, vid sidan af eller i st. f. detta ljud ett.
som det uppgifves, halfvok. w. Dettas sekundära natur framgår dock
af den olika behandling detsamma och det af gammalt halfvokaliska
w-ljudet somligstädes undergått i förening med ett följande kort a
eller ä; jf. t. ex. Ormsö warman, swattan ’svart’, Wichterp. twatt ’tvärt,
med Ormsö hårw ’hvarf skåla ’skvala’ Wichterp. kålp ’hvalp’; Ormsö
sw< med håiss ’hvässa’ kåild ’kväll’ (Se ang. öggarna wa > å, wä > åi
§§ 63, 64). Jf. emellertid § 9,»Vi- — Endast ett skenbart undantag är
också formen wisti ’domnad, förlamad’ i Petalaksmåiet, hvilken man
vore frestad att identifiera med hsv. vissen, men som rätteligen bör
sammanställas med ä. nsv. qwäsa, nda. kvæste ’gifva kontusion’, ä. nda.
quiste ’slå’, got. qistjan ’fördärfva’. (Om kw > w se § 27.)
24. d har blifvit inskjutet mellan II, nn och ett
följande r; b mellan m och ett följande r, I. Dessa inskott
hafva egt rum före utvecklingen af vokal framför de
staf-velsebildande likvidorna och således framkallats jämväl af
dessa. (I högsv. har den inskjutna konsonanten till följd af
särskilda ljudlagar och analogibildningar på fä undantag när
åter försvunnit). Ex.: äldär o. d. ’äldre’: isl. ellri, tändär
o. d.: isl. tennr, ytlambra o. d. (fsv. slambradhe): no.
slamrade, rambfa o. d.: no. ramlade.
Om assimilationen mb > m[m] i de baltiska målen se § 9,2.
Fonetisk analogibildning, framkallad af fall, motsv. fsv. gamal: gamblir,
himil: himblar, adj. hemol: vb. hembla, surnar: sumbrar, hamar:
hamb-rar o. likn., ligger förmodligen till grund för växlingen i t. ex. Nyl.,
Ormsö inf. ramäl (-uJ): pret. rambla (-Ma), Nyl. inf. samäl: pret. sambia.
En (ljudlagsenlig eller på sistn. sätt uppkommen) växling mellan
former med och sådana utan konsonantinskott har ej sällan blifvit
utjämnad sålunda att inskottet öfveralt aflägsnats. Sålunda visa
adjektiven i Nyl. och östligaste Eg. Finl. oftast analogiska former sådana
som fullär, snällär, grannär, sannär, lämär, tämär, tömär i st. f. de ljud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
