Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hvilka framgår, att delar af dessa landskap sedan heden tid varit bebodda af svensk befolkning.
Likaså intressant i språkligt, som i kulturhistoriskt afseende är af handlingen Om Nyländska
mans-och kvinnonamn under medeltiden (1877). Såsom antikvarisk forskare har Freudenthal egnat
uppmärksamhet åt landets svenska fornlemningar och fornfynd. Äfven på det folkloristiska
området har han uppträdt såsom författare. Den ortografiska reformrörelsen, sådan den
preciserades på nordiska rättstafningsmötet 1869, eger i Freudenthal en inflytelserik representant.
Såsom lärare har Freudenthal utgjort medel punkten och den mer eller mindre direkta ledaren
af nästan all vetenskaplig verksamhet inom den svenska filologin i landet. H. Vendell har,
likasom hans lärare, börjat med att belysa den isländska litteraturen, men har senare egnat sitt
flitiga arbete hufvudsakligen åt dialektforskningen. Freudenthal hade äfven riktat sin uppmärksamhet
på de kolonier af svensk befolkning, som från fordom funnits på några små öar vid Estlands
och Liflands kuster samt närmaste fastlandsbygd och publicerade 1875 Upplysningav om
Rågö-och Wichterpalmålet. Senare besökte Vendell dessa orter samt den i slutet af förra seklet i södra
Ryssland anlagda kolonin Gammal Svenskby, och utgaf 1881 Laut- und Formlehre der
schwe-dischen Mundarten in den Kirchspielen Ormsö und Nukkö in Ehstland samt behandlade
sedermera dialekten å Runö. Ar 1886 utgåfvo Freudenthal och Vendell tillsammans Ordbok öfver
de estländsk-sv enska dialekterna. Munarterna på dessa afskilda orter hafva bibehållit en
ålderdomlig prägel, men visa en nära slägtskap med dialekterna i Finland; båda grupperna betecknas
numera i vetenskapen med den gemensamma benämningen »östsvenska dialekter». Ar 1892 utgaf
Vendell ett större arbete om Pedersömälet (Österbotten). Andra dialekter ha genom yngre forskare
blifvit undersökta. Till folketymologin har Vendell lemnat flere intressanta bidrag.
Det folkloristiska forskningsfältet, ännu föga vetenskapligt bearbetadt, har sedan seklets midt
varit föremål för uppmärksamhet. Främst bör bland samlare af folkloristik nämnas d:r J. O. I.
Rancken i Wasa, som 1848 publicerade den första uppmaningen att samla ord, visor, gåtor och
danser bland Finlands svenska allmoge och som hopbragt en synnerligen omfattande handskrifven
folkloristisk samling från Österbotten. Sedan 1860-talet har en mängd uppsatser om svenska
folkseder samt prof på sång och saga publicerats, bland annat i studentafdelningarnas kalendrar.
En systematisk samling har af den nyländska studentafdelningen begynt utges under titeln
»Nyland». Denna samling omfattar hittills Samlingar af ord. (c. 17,000) ur nyländska allmogemålet,
Nyländska folksagor, Nyländska folkvisor, Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m. m.
Sedan 1874 har Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors samlat ett rikt språkligt och
folkloristiskt material. Det är förnämligast studenter från skilda svenska bygder i landet, som
under ledning af professor Freudenthal varit verksamma för detta ändamål. Genom Svenska
Litteratursällskapet i Finland inbergas årligen skördar på detta fält. Mycket häraf är ännu icke
publiceradt. Men arbetet fortgår, och en betydlig del af de svenska trakterna i Finland är
allaredan genomforskad.
Äfven det bildade svenska talspråket i Finland har under senaste tider varit föremål för
vetenskaplig granskning. Den i Sverige pågående reformrörelsen till förmån för en praktisk
ljud-enlig ortografi har äfven hos oss omfattats med varmt intresse, hvarvid vårt något afvikande uttal
särskildt blifvit beaktadt, såsom af docenten i fonetik H. Pipping.
Den svenska filologin i vårt land fullföljer sålunda i allt större omfattning och under
medverkan af allt flere yngre förmågor sitt mål att vetenskapligt belysa det språk, hvilket vid sidan
af det finska sedan urminnes tider varit inhemskt i Finlands bygder.
T. A. Heikel.
C. Klassisk, orientalisk och modern filologi. Vid den tid, då Åbo akademi öppnades,
hade ortodoxins formler och stridsfrågor lagt beslag på det vetenskapliga intresset. Studiet af
språken — såväl de semitiska som de klassiska — tjenade den teologiska vetenskapen eller afsåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
