Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Döden bortryckte tidigt bröderna Knut Lagus (1824—1859) och Robert Lagus (1827—1863).
Den förres afhandlingar om återfall i brott och om dödsstraffet samt den senares framställning af
läran om oäkta barns rättsförhållanden voro löftesrika begynnelser till vetenskaplig produktion.
Robert Lagus inlade beaktansvärd förtjenst äfven genom utgifvandet (1861—62) af tidskriften
Juridiskt Albani.
C1. G. Ehrsthöm har redan tidigare i detta verk blifvit nämnd (s. 110 och 111). Med hans
tillträde till professionen i kriminallagfarenhet och rättshistoria, år 1860, blef den moderna
straff-rättsvetenskapen införd vid Finlands högskola. Hans föreläsningar utmärkte sig genom grundlighet
och sant vetenskaplig anda. Samma egenskaper känneteckna ock hans utgifna afhandlingar, bland
livilka den förnämsta är den om ’principen för fängelsestraffets ordnande. Den vigtigaste uppgift
Ehrström utfört är emellertid redaktionen af det första förslaget till ny strafflag för Finland, ett
arbete, som mera än något annat
lagberedningsföre-tag kräft teoretiska insigter. Ehrström, som 1877
kallats till ledamot af senatens justitiedepartement,
deltog äfven i den slutliga utarbetningen af detta
lagförslag. 1889 års strafflag (se ofvan s. 117)
innebär sålunda en väsentlig del af hans lifsgärning.
Ehrströms efterträdare såsom professor i
straffrätt, Jaakko Forsman (f. 1839), har jämväl tagit
en betydande del uti förarbetena för strafflagen.
Bland de vetenskapliga arbeten, som Forsman
utgif-vit, må framför andra nämnas hans afhandlingar
om nödtillståndet, om delaktighet i brott och om
skadestånd i brottmål, i hvilken sistnämnda en af
den nya strafflagens vigtigaste delar tolkas.
Den civilrättsliga litteraturen från senare
årtionden har främst att uppvisa R. Montgomerys
afhandlingar om afträdesförmon och ackord i den
utländska konkurslagstiftningen samt om
bolags-kontraktet i 1734 års lag. Utnämnd till professor
i civillagfarenhet och romersk rätt år 1870, har
Montgomery, genom att vid den akademiska
undervisningen, med tillgodogörande af den moderna
rättsvetenskapens metod, meddela en systematiserad
kunskap om den inhemska privaträtten, åt dess studium
gifvit en märkbar lyftning. Bland smärre
publikationer af honom bör framhållas en Notice sur les
travaux législatifs de la Diéte du Grand-Duché de Finlande i »Annuaire de la Société de
législation comparée» (Paris 1880). Montgomery, som åren 1882—1890 varit prokurator,
hof-rättspresident och slutligen senator, har förblifvit sin vetenskapliga kallelse trogen; därom vittnar
hans Handbok i Finlands allmänna privaträtt, livaraf första afdelningen utkom 1889.
Den inhemska civilrätten och civilprocessen hafva vidare tolkats af R. A. Wrede och Julian
Serlachius. Wrede (f. 1851), som sedan år 1885 varit professor i civillagfarenhet och romersk
rätt, har förutom smärre uppsatser utgifvit afhandlingar om kvittning, om processinvändningarna
och om bevisrätten. Serlachius har, jämte flere mindre uppsatser uti sakrätt och familjerätt,
offentliggjort afhandlingar om återvinning till konkursbo samt om klander i jordafång enligt de
svenska landskapslagarna. W. Chydenius har bl. a. behandlat läran om leveransaftalet enligt
finsk rätt.
Johan Jakob Nordström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
