Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att kunna bättre bryta nya banor för den fosterländska odlingen har litteratursällskapet
gång efter annan lemnat tidigare inledda företag åt enskilda förläggare samt öfverlåtit vigtiga
områden åt nya föreningar. Folkupplysningssällskapet,.Fornminnesföreningen, Historiska samfundet,
Kotikielen seura (Föreningen för hemlandets språk), Finsk-Ugriska sällskapet hafva sålunda trädt
i dess spår, delvis ersättande litteratursällskapets tidigare inrättade sektioner; föreningen
Muurahaiset (Myrorna) arbetar såsom en afdelning af litteratursällskapet. Emellertid är arbetsfältet i
ständig tillväxt, äfvenså de andliga och materiela resurser Finska litteratursällskapet använder i den
finska litteraturens och den nationela odlingens tjenst. Huru än den finska nationallitteraturen
framdeles må utveckla sig, skall hon städse i Finska litteratursällskapet se sin »alma mater», sin
första fostrarinna.
E. G. Palmen.
I). SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND.
I medvetandet om den stora betydelse det svenska språket haft och fortfarande har i Finlands
odlingshistorie, utfärdade år 1885 ett antal för saken intresserade vetenskapsmän, skriftställare och
landtdagsrepresentanter en inbjudning till den svenska bildningens vänner i landet att grundlägga
ett svenskt litteratursällskap i Finland.
»Den svenska bildningen i Finland», säges det i denna inbjudning, »har en lång och sällsynt
vacker historie. Den har sina stora och kända namn, sina Gezelier, sin Porthan, sin Franzén och
Runeberg. Men därjämte tallösa mindre, redan förgätne arbetare, hvilkas tysta lifsgärning är den
bildningsgrund, som den närvarande tiden har att bygga på. Den liar haft sina strömningar, den
kyrkliga under Karolinernas spira, den upplysta rationalismens i förra århundradet, den känslofulla
spekulationens och offervilliga nationalkänslans i detta sekel. Ur dessa rörelser har den
fosterländska anda framgått, som utvecklat och ännu uppehåller våra fria institutioner samt uppammat
vid den svenska bildningens sida ett ungt och verksamt finskt bildningssträfvande.
Vittnesbörden om detta sekellånga arbete hafva blott till ringa del blifvit samlade eller
bearbetade. I synnerhet gäller detta om litteraturen i nästan hela dess utsträckning. Men äfven
beträffande bildningsanstalternas uppkomst och utveckling återstår mycket för forskningen. I
afseende å de svenska folkdialekterna samt dithörande folksång och saga är visserligen arbetet
påbörjadt, men ännu på långt när icke afslutadt. Det är denna uppgift, som i främsta rummet
bör tillkomma Svenska litteratursällskapet i Finland.
Inbjudningen möttes med stort deltagande från allmänhetens sida. Vid sällskapets
konstituerande möte den 7 maj 1885 kunde ordföranden meddela, att såsom medlemmar af sällskapet
tecknat sig 1,066 personer, hvilkas bidrag, under olika rubriker, stego till 144,950 mark. — Senare
ökades sällskapets tillgångar genom att en af dess ledamöter, kamreraren Viktor Höckert, åt
detsamma testamenterade hela sin förmögenhet, uppgående till 81,500 mk. Vid konstituerande mötet
antogs äfven förslag till stadgar för »Svenska litteratursällskapet i Finland», stiftadt till åminnelse
af Johan Ludvig Runeberg.
Enligt dessa stadgar har sällskapet till uppgift att samla vittnesbörden om den svenska
kulturens uppkomst och utveckling i Finland, sådana som icke offentliggjorda eller sällsyntare
litterära alster, svensk folksång och saga, upplysningar om äldre litterära föreningar och företag,
historiska handlingar, särskildt rörande undervisningsväsendet, biografiska underrättelser, bref af
litterärt eller kulturhistoriskt intresse, samt att bearbeta och offentliggöra det sålunda samlade
materialet; att främja svenska språkets studium genom undersökning af folkdialekterna och
utgif-vande af lämpliga läro- och läseböcker, samt att främja litterär verksamhet på svenska språket
genom prisbelöningar och understöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
