Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgifter för detta skolväsende hafva varit i raskt stigande; medan skolbudgeten är 1863 för de
offentliga skolorna uppgick till endast 678,000 mk, hade den tio år senare, år 1873, stigit till 890,000,
hvarefter denna utgiftspost fortfarande svält ut, så att den nu, för år 1893, utgör 2,300,000 mark, i
hvilket tal den till 300,000 mk uppgående subventionen för enskilda skolföretag icke inbegripes. —
Med frikostighet ha vidare nya, tidsenliga skolhus uppförts för de flesta lyceer och fruntimmersskolor.
De genomgripande reformer af det finska skolväsendet, hvilka inleddes på 1860-talet och
sedermera fortgått, hafva, framför allt genom skoladministrationens skiljande från den kyrkliga,
bidragit till att gifva lärareståndet en mera själfständig och framskjuten plats. Lärarekallet är icke
vidare, såsom i äldre tider, företrädesvis en genomgångsstation till kyrkligt embete, utan har blifvit
en lifsuppgift för en fackmannakår. De impulser, som fingo uttryck i upprättandet af
normal-skoleinstitutionen samt professuren i pedagogik och didaktik, verkade äfven lifgifvande inom denna
kår och gåfvo upphof åt en allmän pedagogisk förening, hvilken, organiserad år 1863, har sin
centralafdelning i Helsingfors och filialer i flere af landets städer. Denna förening har till mål
att väcka och underhålla intresset för uppfostrans och undervisningens sak. Vid
diskussionsmöten behandlas pedagogiska principfrågor jämte skolfrågor för dagen, och genom Tidskrift utgifven
af Pedagogiska Föreningen i Finland, som regelbundet utkommit sedan 1864, har behofvet af
ett eget publicistiskt organ på detta område blifvit på ett förtjenstfullt sätt tillgodosedt. —
Sammanslutningen inom lärarekåren har vidare främjats genom allmänna läraremöten, hvilka, ånyo
upplifvade genom en författning af år 1889, gifvit skolans män tillfälle att frambära erfarenhetens
önskningsmål till behj ärtande vid skolverkets ledning. — Skollärarena ega numera äfven
representationsrätt vid landtdag, genom minst tre, högst sex, ombud i presteståndet.
En ny tid med nya riktningar för den intellektuela och materiela utvecklingen har efter hand
undanträngt de gamla institutioner, som mottagits i arf från förgångna sekel, och på deras grund
uppfört en ny byggnad för bildningens och vetandets förmedlande. Portarna ha öppnats för
Finlands hela ungdom, oberoende af språk och samhällsställning. I vidare kretsar, än förr, sprides
nu den högre bildningens ljus. Domen öfver det 19:de seklets arbete i detta syfte tillhör den
tid, som randas.
August Ramsay.
C. FOLKSKOLEVÄSENDET. SÄLLSKAP FÖR FOLKBILDNING.
Finlands mångsidiga utveckling under det 19:de seklet har omfattat äfven folkundervisningen
och därigenom stärkt och stadgat nationens lifskraft för framtiden.
Folkbildningen, i detta ords vidsträcktare mening, har dock i Finland sina rötter långt i det
förflutna. Såsom allmän läskunnighet har densamma här trenne seklers anor, ledande, likasom i
öfriga protestantiska länder och af samma orsak som i dem, sitt upphof tillbaka till reformationen.
Den allmänna folkundervisning, som reformationen framkallade, var visserligen till sitt syftemål
uteslutande religiös och kyrklig och omfattar ju ej annat, än den nödvändigaste religionskunskap
och färdighet i innanläsning. Men äfven med denna inskränkning bör den omständigheten ej
underskattas, att menige man i allmänhet varit och är läskunnig.
Senast publicerade statistik i ämnet, angifvande förhållandet den 1 maj 1891, upplyser, att af
de 461,000 barn i åldern mellan sju och sexton år, som då funnos i landets evangelisk-lutherska
församlingar, omkring 17,000 saknade all undervisning, antingen till följd af naturfel eller af
andra orsaker. Resten, eller 444,000 barn, inhemtade åtminstone of van antydda minsta mått af
boklig kunskap och färdighet. Af de icke undervisade sjutton tusen befann sig dock mer än hälften
ännu i åldern imder tio år. Af de grekisk-ryska församlingarnas 8,827 barn i of van nämnda
ålder voro 4,370 i saknad af all undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
