Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. UNIVERSITETET.
1^ inlands Universitet, grundadt år 1640 i Åbo på bedrifvande af landets dåvarande
general-JL guvernör, grefve Per Brahe, men sedermera förlagdt till Helsingfors, har för Finlands bela
kulturutveckling haft en betydelse, som svårligen kan öfverskattas, och som med skäl förvärfvat
detsamma benämningen »landets hjärta». Det har alltsedan sin stiftelse utgjort den egentliga
brännpunkten för allt intellektuelt lif i landet. Man bör, för att förstå denna universitetets betydelse,
erinra sig, att intet annat tongifvande bildni ngscentrum här funnits, att ett hof här lika litet haft
någon varaktig stad, som en mäktig och rik bördsadel med själfskrifna anspråk på att få bestämma
tänkesätt och sed. Af ven den på affärsverksamhet grundade förmögenheten med däraf följande
inflytande har intill senare tid varit jämförelsevis mindre betydande. Finland har ej egt några
Mediceer. Den egentligen ledande klassen har utgjorts* af de civila embetsmännen, till hvilka då
böra räknas äfven prester och skolmän. Hvad de militära tjensterna vidkommer, har deras antal
åtminstone efter 1809 varit ringa i jämförelse med de civilas. För erhållandet af alla mera betydande
civila befattningar hafva åter akademiska studier utgjort ett nödvändigt vilkor, hvarför nästan alla,
som eftersträfvat en samhällsställning utöfver den stora massans, strömmat till universitetet, där de
mottagit sin andliga prägel. Det bör vid sådant förhållande icke förvåna, att universitetet öfvat
ett så stort inflytande på opinionerna och att det stått i medelpunkten för den allmänna
uppmärksamheten i långt högre grad och inom vidsträcktare kretsar, än sådant plägat vara fallet annorstädes.
Universitetets vigt såsom centrum för det intellektuela lifvet blef efter skilsmässan från
Sverige till en början, relativt taget, snarare större än mindre, då ju nationen nu öfverhufvud
befann sig mera isolerad, mera hänvisad uteslutande till sig själf. Så godt som alla de företag,
föreningar och samfund, hvilka under de första decennierna efter denna tidpunkt uppstodo med
syfte att befrämja den högre andliga odlingen, uppväxte inom universitetets moderliga sköte eller
till följd af impulser från högskolan. Dessa förhållanden vållade, att man äfven i de högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
