Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nationalhushållningen - C. Kommunikationerna. Af Felix Heikel - Vintersjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
produktiva arbetets däraf beroende utveckling. Ett mäktigt hinder återstod ännu att öfvervinna:
vinterkölden och isen, som under flere månader hvarje år fullständigt blokerar våra kuster. Att
bryta denna blokad och bereda oss obehindradt tillträde året om till den stora världsmarknaden
blef ett lifsvilkor för handelns och näringarnas vidare förkofran. Vägen med bantåg öfver S:t
Petersburg stod väl öppen, men den var för lång och för dyr. Ingen annan utväg fanns än att
söka trotsa vinterstormarna, mörkret och isen pä Östersjön. Att åstadkomma en regelbunden
vintertrafik öfver ett isuppfyldt haf, därpå riktades nu alla bemödanden. Företaget såg väl
omöjligt ut, men det måste vedervågas.
Främst gälde det att få till stånd en vinterkommunikation mellan vår naturliga vinterhamn
Hangö och Stockholm.
För detta ändamål bygdes af finska staten år 1877 en välutrustad vinterångare och
isbrytare, benämnd »Express». Första vintern gick lyckligt, och Express fullföljde sina turer en gång
i veckan.
1878 öfvertogs båten af enskild person, kaptenen C. Korsmän, som med subvention af finska
staten och delvis understödd af svenska kronan med synnerlig energi arbetat för vintertrafikens
upprätthållande. Befälhafvaren å Express A. A. Granroth (f 1892) fylde med utmärkt
skicklighet sitt ansvarsdryga kall.
Under de första tio åren af sin verksamhet, eller t. o. m. vintern 1887, kunde Express fem
år utan afbrott göra sina regelbundna turer, två år beliöfde endast tvenne ’veckoturer på grund af
ishinder inställas, men de tre återstående vintrarna var trafiken en längre tid afbruten. Den
järnhårda vintern 1881 var isblokaclen fullständig, under fyra hela månader; vintern 1883 infrös
Express den 18 februari uti Finska viken och lyckades först den 30 mars uppnå Stockholm.
1886 låg båten likaledes infrusen från den 18 februari till den 2 april.
Framgången hade väl sålunda varit långtifrån fullständig, och ofta hade Express och dess
passagerare varit utsatta för öfverhängande fara, men möjligheten af en vintertrafik på Östersjön
hade dock blifvit ådagalagd, och detta manade till förnyade ansträngningar och mer vidtgående
planer.
Redan under de nämnda åren hade privata ångare, vid behof assisterade af Express, sökt
och delvis lyckats att under vintern upprätthålla trafik på Lybeck. Ku blef det nödigt att öfver
Östersjön öppna direkt vinterförbindelse med Köpenhamn och England. Mejeriväsendet i landet
hade nått den utveckling, att för dess alster en snabbare och mindre kostsam väg, än den öfver
Sverige, måste banas till den engelska marknaden. Och Ryssland hade genom högre tullar
försvårat afsättningen af våra industrialster åt öster, hvarför nya marknader för dem måste sökas
i vester.
På uppmaning från finskt håll insatte det > Forenede Dampskibsselskab» i Köpenhamn år
1887 tvenne ångbåtar för regelbunden veekotrafik, så vidt möjligt året om, på linien Hangö—
Köpenhamn, ocli följande år började äfven Finska Angfartygsaktiebolaget vintertrafik på linien
Hangö—Hull. Tyvärr voro dock vintrarna 1888 och 1889 så stränga, att ishinder hämmade all
trafik från Hangö från början af februari till slutet af april.
Denna vinterns öfvermakt under två på hvarandra följande år lät landet djupt känna
afbrot-tet i den påbörjade och af affärsvärlden redan påräknade vintertrafiken, och gaf därför anledning
till nya kraftansträngningar för att för framtiden besegra hvarje hinder.
Efter det fackmän varit utskickade för att studera konstruktionen af de bästa kända isbrytare,
lät finska regeringen år 1889 för en kostnad af 700,000 mk bygga ett kraftfullt isbrytarefartyg
»Murtaja» (se pl. s. 18), afsedt att under vintern hålla Hangö hamn öppen samt vid utgående
och inkommande assistera vinterångarne. Och något år senare anskaffade Finska
Angfartygs-bolaget tvenne större, för vintertrafik särskildt utrustade starka ångbåtar för linien
Hangö—Köpenhamn—Hull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
