Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Militären - Finanserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrättningen är internat. Såsom externer emottagas dock numera, frivilliga frän trupperna, d. ä.
sådana som på grund af högre bildning äro berättigade att oberoende af lottning ocb redan före
21 års ålder genom ett års aktiv tjänst fullgöra sin vämepligt.
Finska kadettkåren bar åtnjutit anseende såväl för sin undervisning, som för god kamratanda
ocb alvarlig disciplin. På direktorsplatsen var generalen friherre J. R. Munck (1796—1865,
från 1855 vice kansler vid universitetet) för sitt ridderliga väsende uppburen af ungdomen. Åtskilliga
lärare med hög vetenskaplig
bildning, såsom E.
Bergen-heim, Fredrik Cygnaeus, G.
J. Mechelin, E. Neovius, ha
gifvit lyftning åt studierna.
Under en lång följd af
år kunde endast få af de
ut-dimitterade kadetterna finna
plats vid finsk trupp. tDe
öf-riga blefvo officerare i
Ryssland, där de städse rönt ett
välvilligt emottagande och i
Kadettkåren. allmänhet gjort heder åt det
finska namnet. Med
värne-pligtens införande togs kadettkärens verksamhet i
anspråk hufvudsakligen för Finlands behof.
Ryska rikets försvar kan, i händelse anfallen riktas mot
Finland, erfordra större härsmakt därstädes, än de finska trupperna
utgöra. Därför äro äfven ryska trupper i Finland förlagda. Dessa trupper stå enligt den finska
värnepligtslagen under befäl af Finlands generalguvernör.
FINANSERNA.
Noggrant arbete gjordes af »Civil- och ekonomiutskottet» vid Borgå landtdag för att bringa
utredning om de statsutgifter, som förestodo Finland i dess nya ställning, och de statsinkomster,
som till deras betäckande kunde påräknas. De förslag och den budgetkalkyl, ständerna med stöd
däraf öfverlemnade till monarken, tjenade sedan i långa tider såsom norm för finansregleringen,
om ock siffrorna efterhand tillväxte. Lagarna angående beskattningen samt räkenskaps- och
upp-bördsverket kvarstodo för det mesta oförändrade från tiden då landet var förenadt med Sverige.
Anspråkslös var till en början storfurstendömets budget. Med förbigående af de aldra första
åren, då icke allt ännu hade kommit i normal gång, finna vi att statsutgifterna för år 1815
uppgått till en total summa af 5,732,000 mark. * Tio år därpå, det sista året af Alexander I:s
regering, hade denna summa stigit till 7,566,000 mark. Sedan höllo utgifterna sig så stabila, att
de efter ytterligare tio år, 1835, uppgingo till 7,623,000 mk. Att den finska regeringen iakttog
sträng sparsamhet, framgår tydligt af dessa siffror. Det gälde att slå sig ut med statsverkets
ordinarie tillgångar, ty ovisst var, när ständerna blefve sammankallade och extra tillgångar med
deras samtycke kunde beredas. Statsbrist skulle kunnat hafva vådliga följder. Därför hushållade
man så noga, att nästan årligen ett icke ringa öfverskott uppstod: för de anförda tre åren 1815,
* För att underlätta jämförelsen med senare tid äro beloppen omförda från rubel silfver till mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
