Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befordrad till fänrik vid Västmanlands regemente, hvilket
redan stod vid norska gränsen. Den hänryckning, jag
erfor att sent omsider få ikläda mig officersrocken, står
inte att beskrifva. För mig syntes höjden af mänsklig
lycksalighet förvarad i rättigheten att bära kokard och
porte-épée; ty denna rättighet visade det retande
perspektivet af utmärkelse genom vapenbragder, och till sådan
utmärkelse längtade jag med det mest brinnande begär.
Och tiden kunde i sanning ej bättre väljas för denna
glödande hågs tillfredsställande! Krig omgaf Sverige i
alla väderstreck. Också försummades intet för mitt
inställande vid regementet. Redan den 23 april afreste jag
från Stockholm, beledsagad af mina anhörigas varma
välsignelse och begåfvad med en tämligen honett summa
banksedlar, som min far vid afskedet stoppade mig i
fickan. Själf var jag för mycket inbegripen i sangviniska
förhoppningar för att skänka rätt mycken uppmärksamhet
åt det närvarande; och fastän af naturen känslofull, götos
dock ganska få tårar i skilsmässans stund. Ungdomens
glada, gyllne framtidsdrömmar lindrade afskedets bitterhet.
Från Stockholm färdades jag tillsammans med tvenne
unga kamrater, hvilka också nyligen blifvit befordrade till
officerare vid regementet. Första natten hvilade vi i Grans
gästgifvargård, 5 mil från hufvudstaden, och framhunno
påföljande afton till Västerås, muntra och glada, fastän
genomblötta in på bara skinnet af dagens starka regn.
Detta var min första utflykt från fädernehuset utan
uppsikt, också en omständighet inte litet bidragande att
förhöja resans behag! När ynglingen hunnit därhän att
komma på egen hand, inbillar han sig redan vara en
betydande matador. Han byter ej bort sin belägenhet mot
alla Perus skatter!
Kamraterna fortsatte kosan till gränsen, medan jag
fick order att kvarstanna i Västerås, dit inom få dagar
300 rekryter borde inträffa, för att vid regementet ersätta
vakanserna efter föregående årets förlust under Stralsunds
belägring, där några hundrade man råkat i fransk fångenskap.
Dessa rekryter beordrades jag invänta för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
