Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga personligheten, ej heller såsom i den grekiska, att det
gudomliga oeh det mänskliga voro hvarandra lika på så sätt, att det
gudomliga var människans beläte.
2:o ) Människans praktiska uppgift. Det är hvarken såsom i de
österländska eller västerländska (som upptagit de österländska)
världsbetraktelserna, att vägen till människans högsta mål gick
genom personlighetens utplånande; ej heller såsom i den grekiska
åskådningen, att hennes mål blott bestod i humanitet = ett
be-greppsmässigt formande af ett sinnligt innehåll, utan här är det
så, att, då Gud erkännes såsom ett öfversinnligt väsen och
människan till sitt väsen såsom hans afbild, att människan ej kan
förverkliga sitt ändamål, förr än hon bryter med allt sinnligt, på
en gång eller småningom, och afgjordt riktar sig på det osinnliga,
eviga, förnuftiga. Denna brytning med det sinnliga är så skarp,
att Kristus åt denna tilldragelse gifver namnet: en ny födelse, där
framträder, så att säga, en ny människa.
3:o) Den form, under hvilken människan på kristendomens
ståndpunkt tillägnar sig denna högre verklighet, är ej heller en blott
abstraherande tankeform, som ej är tillräckligt konkret för att
gripa henne i hennes personliga individualitet, utan formen är
hennes personliga individualitets hänvändning till Gud = tro.
Detta, att tron är det egentliga uttrycket för det religiösa lifvet, är
ett uttryck däraf, att detta skall vara ett individuelt, personligt lif.
5) Det kunskapsteoretiska problemet. Först den kristna
världsåskådningen möjliggör ett verkligt vetande. Hvarje
världsåskådning, som sätter det högsta, absoluta såsom ett opersonligt,
måste blifva skepticism. Ty uti dennas absoluta opersonlighet
har tänkandet, som hör till personligheten, ej någon plats. Om
däi’emot den absoluta, själfständiga världen är en personlighetens
värld, så kan ock den verklighet där få plats, som heter viss och
nödvändig insikt, själfständigt tänkande.
b. Den historiska utvecklingen.
1) Här äro att observera tvenne anmärkningar angående den
kristliga bildningen, framträdande såsom filosofisk:
a ) Att den kristliga bildningen redan från början har en viss
vetenskaplighet, den börjar ej med så lågt stående former som
den hedniska bildningen. Skälet härtill är, att den kristliga bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
