- Project Runeberg -  Filippas öden. /
122

(1918) [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lille Sigurd kom springande, han var vänlig
och språksam med sin far, som behandlade
honom milt, men märkvärdigt nog ej förrådde
någon fadersstolthet, fast det var ett
förtjusande barn, som påminde om sin mor. Fru
Grothén hade säkert varit en skönhet, Filippa
skulle vara böjd att säga, att hon var en
skönhet.

Sigurd hade en historielösa, som han
berättade, att han kunde och började räkna upp
kungar. Filippa lovade visa honom porträtt av
kungarna. Så började deras bekantskap, som
utvecklade sig till ett glödande svärmeri från
gossens sida, en sådan där hänförelse, som
begåvade och brådmogna gossebarn kan
förnimma för unga kvinnor.

Sigurd började vandra till slottet på egen
hand och dröjde ibland så länge i Filippas
arbetsrum, att hans mamma kora och hämtade
honom.

— Han stör mig inte, försäkrade Filippa.
Han sysselsätter sig själv som en intelligent
ung man.

— Låt honom inte bli för smeksam, sade fru
Grothén.

— Det är ingen fara, svarade Filippa, litet
förvånad.

— Han är född kurtisör, urskuldade modern,
matt leende.

Filippa erinrade sig då, att gossen några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:44:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filippaode/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free