- Project Runeberg -  Finlands litteratur under frihetstiden /
299

(1906) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - II. Tillfällighetspoesin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PROMOTIONSDIKTER.
gar. I många poem från denna period möter man andra för
tiden karaktäristiska drag. Så måste det betraktas som ett
direkt uttryck af tidsandan, att så många verser ha till ämne
frågan om lärdomens nytta och gagn. Att alt skulle vara
nyttigt, var ju tidens lösen, af särskildt intresse måste det då
blifva att söka uppvisa äfven lärdomens utilitetsvärde, så föga
poetiskt ett sådant ämne än kan synas. Frågan behandlades
emellertid såväl skämtsamt som allvarligt. Den redan nämda
skämtaren A. Hacks söker i sitt kväde vid 1732 års promo-
tion utreda, hvilka utsikter den lagerkrönte hade på lifvets
vädjobana. Det fans många, heter det i sången, som med
stora omkostnader förskaffat sig magisternamnet:
Dock kunde den och den, ja många flera veta.
Som sen fått tretti år kaplan på landet heta,
De mente, de gjort klokt, som hällre blitt vid plogen,
Ell‘ genast alt med ett med får gått vall i skogen.
Hacks vågar redan ställa sig tämligen skeptisk gentemot
magisterlärdomen:
En spränglärd lärdom är så nödig ej hos alla,
Här fordras äfven det man conduit plär kalla,
Med studier kan man än till tämlig heder komma,
De gifva säkert bröd, dock nästan sent åt somma.
Äfven med magisternamnet skämtar Hacks oförsagdt. I
en dialog mellan mäster Jöns och broder Jurgen framdrager
han hvad själfva folket tänker om saken. Den förra spörjer
af den senare:
Tänk ett magister-namn så stort som mästars lyder!
Säg du som träslug är, hvad tro det namn betyder?
Han genast fick till svar: Din tok, skall du ej veta
Hvad en magister är och hvem så plägar heta?
Jo, när som en student med många glosor stoppat
Sin hjärna öfverfull, blir magen sist opproppad,
Sen växer därutaf rätt ståtligt lärdomsister,
Hvarföre sådant folk man kallar sen magister.
Samma högviktiga ämne ventilerades äfven af ett par
grotta gummor med korgar på arm, som sågo en ung student
tankfull passera:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:22:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filifrih/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free