Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - I. Öfvergångstidens skalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERGÅNGSTIDENS SKALDER. 255
serligen i omfattning ej kunde mäta sig med Spegels värk,
men dock räknade icke mindre än 376 sexradiga strofer. Båda
dessa stora poem voro omtykta och tongifvande för tiden samt
fortlefde ännu länge i allmänhetens gunst. Spegels religiösa
epos är en synnerligen typisk blandningsprodukt af teologisk
och klassisk lärdom. Icke blott att stilen är uppblandad med
bibliska och klassiska ingredienser, utan äfven beträffande
innehållet varierar skalden sin bibliska text med talrika par-
tier hämtade ur klassiska författares värk. Och som vanligt
i tidens religiösa epos uppträda de antika gudomligheterna
sida vid sida med hebräernas och de kristnes monoteos. I
företalet ådagalägger Spegel en sprudlande klassisk lärdom,
han godkänner Horatius’ utile-dulci teori och hämtar sina poe-
tiska regler från idel klassiska eller nyklassiska författare.
Men han anser dock poesins främsta uppgift vara att tjäna till
Guds lof och pris, »ty andacht synes vthi then samma så fa-
ger som Aron uthi sina silkeskläder, eller som förbundsens ark
öfverdragen medh klart guld». Och dock träder det uppbygg-
liga och andaktsfulla tillbaka för det didaktiska. Dikten »med-
delar på oklanderliga alexandriner en vidtomfattande under-
visning i 1600-talets teologi, naturvetenskap och kulturhisto-
ria». Spegels sångmö är belastad med alla »den protestantiska
skolastikens mögliga luntor» och har den »jordbundna kammar-
lärdomens outtömliga förråd släpande vid de lätta vingarna» k
Mindre lärdomstyngd, men lika didaktisk och reflekterande, ja
ställvis rent af borgerligt platt och prosaisk var fru Brenners
nytestamentliga epos, som täflade med Spegels skapelsehistoria
om allmänhetens ynnest.
Till dessa tvänne andliga hufvuddikter anslöto sig en hel
mängd andra mindre beryktade och betydande, men hvilka
redan genom sin talrikhet visade, att den ortodoxa tidens dikt-
ning ännu hade en period af efterblomstring. Stora ofredens
mångfaldiga lidanden voro ägnade att fortfarande uppamma
religiösa stämningar, och bland tidens präster möta många,
som sökte gifva desamma poetiskt uttryck. Bland den talrika
hithörande litteraturen fans det såväl goda som dåliga alster.
Redan i början af frihetstiden utkommo sådana medelmåttiga
religiösa rimvärk som P. Ekeblads »Horologium Biblicum eller
Bibliskt Uhrvärk» (1720) eller E. Lindfors’ »Andans Skåde
1 Jfr J. Helander, Haquin Spegel s. 236.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
