Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN KARL BJELKE.
247
dermera hofrättsrådet och vicepresidenten i Åbo hofrätt Sten
Karl Bjelke 1, som af själ och hjärta omfattade tidens eko-
nomiska program. Han hade liksom så mången annan på
den tiden gripits af intresse för den s. k. hushållsvetenskapen,
såsom han själf meddelade i en af sina uppsatser i vetenskaps-
akademins handlingar. Det hade dock kostat honom mycken
möda att komma in i densamma. Ingen läromästare fans i
riket i sådana stycken, och förgäfves hade han användt en
mängd utländska hushållsböcker. Slutligen började han själf
röna, samla och försöka. Han lyckades från aflägsna län-
der erhålla frön och exemplar af åtskilliga matnyttiga väx-
ter och sädesslag, äfvensom gräs och andra till manufakturer
gagneliga växter. Hans samlingar voro också ensamma i sitt
slag och togos bl. a. i skärskådande af vetenskapsakademins
samtliga ledamöter. Bjelke hade år 1744 företagit en resa till
Ryssland och därvid gjort personliga bekantskaper med ryska
naturforskare, genom hvilkas bemedling han lyckades erhålla
frön af en talrik mängd ryska och sibiriska växter, hvilka då
ännu voro okända i Sverige2. Hans särskilda specialitet var
grässlag och sädesväxter. Han hade låtit så och plantera
mångfaldiga både in- och utländska gräsarter, för att på det
noggrannaste kunna skärskåda desamma. Dessutom ägde han
en stor samling af prässade grässlag från de mest olika orter
i världen och skall ha förvånat sin samtid genom sin utom-
ordentliga skicklighet i igenkännandet af olika gräsarter. Bjelke
gjorde sig äfven känd som en synnerligen framstående landt-
hushållare. Såsom vicepresident i Åbo hofrätt fick han till-
stånd att kvarstanna på sin landtegendom i Sverige för att
fortfara med ytterligare rön och tjäna som föresyn för andra.
Hans minnestalare i akademin, C. A. Rosenadler, säger att
hans egendom utvisade hvad en vitter arbetsamhet kan åstad-
komma. Otaliga försök anstäldes af honom till jordens för-
bättring genom gräfningar, rothyggen, planteringar, grässådd,
plöjningar, dambyggnader och afvägningar. Han hade äfven
1 Född i Stockholm 1703, son till landshöfdingen Thure Bjelke.
Student i Upsala 1719. Amanuens vid kongl. biblioteket 1731, kammar-
herre 1737, och s. å. assessor i Åbo hofrätt. Hofrättsråd 1740, vicepre-
sident 1747. Död 1753.
2 Under sin resa korresponderade Bjelke bl. a. med Linné, ur hvil-
ken korrespondens intressanta upplysningar om hans förbindelser med
de ryska naturforskarne och hans nit i samlandet af växter och frön
meddelas af O. Hjelt, Naturhistoriens studium, s. 133—136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
