Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 OECONOMI
lemmar till största delen utgjordes af finnar, hvilka gifvetvis
måste varit måna om att omsider få en lösning på det ekono-
miska spörsmålet, dels på grund af den roll Finland spelade
under själfva partikampanjeu. Det gälde att motarbeta de
tendenser, hvilkas hemliga mål var storfurstendömets lösryc-
kande från Sverige, och som det bästa medlet härtill framstod
landets fullständiga förnöjande genom att lyssna till dess önsk-
ningsmål, söka skapa välstånd och lycka och därigenom knyta
landet fastare vid Sverige. Det slutliga resultatet visade också,
att man funnit den rätta vägen, som ledde till målet Det
följde en tid af lugn, fred och tillfredsställelse i landet, hvar-
under det ekonomiska programmet alt mer och mer kunde rea-
liseras.
Vid samma tid då frågan om landets materiella uppod-
ling förehades vid riksdagarna, började äfven den ekonomiska
rörelsen taga lifligare fart här hemma, där den till en början
under naturvetenskapsmännen Brovallius’ och Menuanders led-
ning begynte få fast fot vid akademin och alt mera träda i
förgrunden.
Frän den närmast föregående tiden kan man endast anteckna några
enstaka fakta, som förebåda den kommande ekonomiska riktningen.
Den svåra ställning, hvari universitetet befann sig ännu många år efter
restaurationen, utgjorde en bjudande nödvändighet för detsamma att
genom utomordentliga åtgärder söka upphjälpa den finansiella misären.
Så nämnes redan från hösten 1724, att medicine professorn P. Elfving i
konsistorium ingifvit ett memorial med förslag, att akademin skulle börja
med »tiäru och påttasko brännande med annat mera till akademiska
statens upkomst» k Stora ansträngningar gjordes äfven af konsistorium
för att åt akademin förvärfva privilegium å laxfisket i Kumo älf, hvilket
slutligen äfven lyckades.
Det var genom sådana för akademin förut främmande ekonomiska
företag man sökte förbättra dess efter ofreden prekära finansiella ställ-
ning. Så tvingade nöden själfva landets lärdomssäte att omfatta tidens
praktiskt-ekonomiska idéer. Nödvändigheten att söka uppbringa aka-
demins många hemman ur det ödesmål, hvari de råkat under stora ofre-
den, måste äfven rikta akademins uppmärksamhet på frågorna om den
allmänna hushållningens förbättrande. Redan bland den första uppsätt-
ningen af professorer efter stora ofreden fans det en eller annan, som
lifligt intresserade sig för hithörande frågor. Det har redan nämts att
matematikprofessorn Nils Hasselbom i de af honom utgifna årliga alma-
nackorna för första gången begynte införa smärre, för folket afsedda upp-
satser om jordbrukets förbättrande, om kreatursskötsel m. nr. Äfven om
professorn i latin Henrik Hassel har omtalats, att han var en intresserad
1 Cons. Prot. 27/10 1724.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
