Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 NATURALHISTORIA.
tidens teologiskt-naturvetenskapliga litteratur, som redan ka-
raktäriseras af namn sådana som astro-, pyro-, bronto- och
hydroteologi. Detta missfoster af det onaturliga förbundet
mellan naturvetenskap och teologi infördes af Mennander vid
akademin härstädes. Under hans inseende ventilerades en fisk-
teologi (Ichtyoteologia) och en fågelteologi (Ornithotheologia),
författade af tvänne bröder Nils och Anders Malm. Uppgiften
gick ut på att visa fiskars och fåglars underbara kroppsstruk-
tur, ekonomi, fortplantningssätt m. m., och att i alt detta
vörda spåren af den gudomliga visheten, makten och godhe-
ten. Till all lycka blef i detta mixtum compositum den natur-
vetenskapliga undersökningen hufvudsak och det teologiska
endast en skylt, för att åt det förra bevara skenet af en viss
gudlighet. Däremot framträdde under Mennanders inseende
äfven flere rent teologiska afhandlingar, och själf hade han
äfven författat sådana. Hans värksamhet som teolog och biskop
tillhör dock helt och hållet den senare delen af frihetstiden,
och själf lefde han långt in på den gustavianska tiden, ända
in i ålderdomen bevarande sin ungdoms och sin första manna-
ålders intresse för naturvetenskaperna.
Mennander delar sålunda med Brovallius förtjänsten om
naturvetenskapernas och ekonomins befordran vid akademin.
Hvilken teologisk bismak dessa våra första naturvetenskaps-
män ex professo än sökte gifva naturvetandet, få vi dock vil-
ligt erkänna, att det var en sann och värklig erfarenhetskun-
skap, de eftersträfvade och arbetade på. Det var, såsom Men-
nander riktigt framstälde saken redan i sitt tal vid professu-
rens tillträdande, på värklig erfarenhet grundade undersöknin-
gar af mineral-, växt- och djurriket, geografiska naturbeskrif-
ningar, astronomiska observationei oå olika orter, meteorolo-
giska iakttagelser rörande vindar, värme, köld, nederbörd m. m.
Det var sådan forskning, som genom Brovallius och Mennan-
der infördes och vann burskap härstädes. Båda delade sin tids
uppfattning, att naturvetenskapernas praktiska mål icke finge
lämnas ur sikte, att desamma borde afpassa sig efter den
allmänna hushållningens behof och landets välstånd byggas på
desamma. Sålunda riktades samtidigt uppmärksamheten på
alla näringsgrenars tillväxt, odling af nyttiga växter, åker- och
bärgsbruk, handel och industri samt alt hvad tiden i öfrigt
sammanfattade under namn af ekonomi. Till hvilka resultat
man hunnit vid seklets midt på detta värksamhetsfält, fram-
går bl. a. af ett akademiskt tal af Mennander af år 1752, rik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
