Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 SPRÅKVETENSKAPEN.
Clewberg, i hvilken de österländska språken erhöllo sin första
mera betydande representant under denna tid. Clewberg hade
liksom Filenius i utlandet inhämtat modern orientalisk språk-
forskning och med honom inträdde faktiskt en ny tid på de
orientaliska studiernas område vid vårt universitet. Då han
emellertid tillträdde sin lärarebefattning först år 1749, infaller
hans hufvudsakliga verksamhet under nästföljande period af
frihetstidens litteraturhistoria.
Innan vi lämna de orientaliska språken, skola vi i förbi-
gående erinra om några utom universitetet stående framstående
orientalister från den karolinska tiden, hvilka ännu värkade
under början af frihetstiden. Bland dem kan nämnas kyrko-
herden i Korpo N. Fridelin 1, som redan under sin studietid
hade gjort sig synnerligen förtrogen såväl med grekiskan, som
med flere orientaliska språk, förnämligast hebräiska, syriska
och etiopiska. Han hade varit en af de flitigaste medarbetarne
i det gezeliska bibelvärket, hvarmed han varit sysselsatt i 18 års
tid, och med sina framstående språkkunskaper mycket befordrat
detsamma. Fridelin behandlade det grekiska språket med stor
skicklighet äfven på vers, hvarom flere af hans » Carmina graeca»
vittna. Under stora ofreden, då han vistades i Sverige, öfver-
satte han äfven till svenska tvänne engelska arbeten »Humane
Industry» och »The spiritual Watch», det senare af Thomas
Gataker, hvilka öfversättningar dock förblefvo outgifna 2.
Efter långvarig och hård fångenskap under kriget åter-
vände kort efter fredsslutet till Sverige den som framstående
orientalist kände Henrik Brenner3, som några år senare blef
bibliotekare vid kongl. biblioteket i Stockholm. Redan i sin
ungdom känd för sina utmärkta insikter i de orientaliska språ-
ken, särskildt i arabiska, fick han år 1697 åtfölja det svenska
sändebudet Ludvig Fabritius på dennes beskickning till Persien,
och är sålunda den första i raden af våra orientaliska forsk-
ningsresande. På ditfärden blef han i tillfälle att studera
tscheremisser, wotjaker och andra med finnarne besläktade
folkslag, om hvilka han lämnade upplysningar i ett sedermera
1 Född 1668, student i Åbo 1691, magister 1677, kyrkoherde i Korpo
1701, död 1738.
2 Jfr Stjernman, Aboa litterata s. 142.
3 Född 1669, prästson från Kronoby i Österbotten. Student i Åbo
1684, i Upsala 1690. magister därstädes 1691. Reste 1697 till Persien.
Assessor i antikvitetskollegiet 1722, konglig bibliotekarie 1724. Död 1732.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
