Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN.
ligt intresserade sig för Åbo akademis uppsving, utvärkade
Welins utnämning till professor 1738.
Den nyutnämde professorn ansåg sig emellertid ännu be-
höfva förkofra sig i sitt ämne och anhöll om fortsatt permis-
sion för ändamålet. Han studerade i Paris och London samt
besökte äfven Italien. Vid början af hvarje läseår väntades
han hem, men utlandet synes under hans långvariga vistelse
därstädes blifvit honom så kärt, att han ej mera förmådde lös-
slita sig därifrån. I slutet af 1743 afgick från kanslersämbe-
tet ett bref till Welin, att han omedelbart borde återvända för
att öfvertaga sin professur. Men icke långt därefter ingick
underrättelse om att Welin i slutet af januari 1744 vådligen
omkommit i Paris, där han innebrändes vid en eldsvåda i det
hus där han bodde.1
Welins olycksöde gjorde ett brådt slut på de förhoppnin-
gar, som samtiden med rätta stälde på honom på grund af
hans skarpa hufvud och utmärkta kunskaper. Såsom resulta-
tet af hans värksamhet framstår likväl, att han gaf det egent-
liga uppslaget till kännedomen om den nya wolffska filosofin
och förmådde väcka ett lifligt intresse för densamma bland
den akademiska ungdomen, i hvars leder de nya lärorna alt
mera spredo sig och banade vägen för en ny naturligare och
förnuftigare världsåskådning.
Det kan löna mödan att i några allmänna drag redogöra
för denna wolffska litteratur, så akademisk den än är till sin
yttre form. Öfver hufvud framträder ett nyvaknadt lif på de
filosofiska studiernas område. Ett stort antal hithörande dispu-
tationer sågo dagen och sådana ventilerades icke blott under pre-
sidium af lärarnei ämnet, utan äfven under inseende af de flesta
öfriga bland den filosofiska fakultetens medlemmar. I flere af dessa
afhandlingar beröres den hufvudfråga, som nu stod främst på
1 En del samtida vittnesbörd antyda äfven andra orsaker till We-
lins ständigt uppskjutna hemresa. Så berättar Linné i sina »Exempel
på Nemesis-straff: »Welin, professor Aboensis, fick nog pengar af en
jungfru till hjälp att resa utomlands. Kom hem, men att slippa henne
reste andra gången till Paris, ty han var med henne förlofvad. I Paris
var han i sällskap, hade satt möte till en viss timma på andra stället.
Men hans fruentimber höllo honom kvar. Elden kom lös uti en linbod
på nedre våningen; han hade ämnat kasta sig ut genom fönstret; hans
fruentimber höllo honom; huset brakade neder och han med 6 andra
uppbrunno. Han var bekant med många fruentimber.» Det bör dock
tilläggas, att många af Linnés nemesisanekdoter, som kunnat kontrolleras,
visat sig vara ogrundade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
