Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologin och religionslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANIEL JUSLENIUS.
35
Huru annorlunda ter sig icke utgången af denna religiösa
konflikt, om man jämför densamma med de ortodoxa striderna
under förra seklet. Man kan äfven häri se ett bevis på att
en ny tid inbrutit, under hvilken ortodox-dogmatiska tviste-
frågor ej mera stodo i hög kurs.
Såsom biskop i Borgå stift, hvilket dock blef tämligen obe-
rördt af den separatistiska rörelsen, uppträdde Juslenius med
stor ifver mot alla svärmiska nyheter. En och annan från Si-
birien hemkommen flykting visade sig smittad af den nya
rörelsen. Den mest bekanta var kaptenen Adam Brunou
från Pärnå, hvilken såväl i bref som skrifter angrep tidens
prästerskap, hvilket han förliknade vid »grymma och frätande
ulfvar i fårakläder». Juslenius anklagade honom för irrlärig-
het i Åbo hofrätt, som dock ej hann afgöra målet, innan Bru-
nou afled (1743).
Det ser ut som om Juslenius med sitt ortodoxa nit i nå-
gon mån sökt öfverskyla sin egen ofruktbarhet på det teolo-
giska området. Frånsedt hans ofvan omtalade disputation, in-
skränkte sig hans teologiska produktion till en finsk öfver-
sättning af Olof Svebilius’ katekes, som tryktes i Stockholm
1746 och sedermera under mera än ett århundrade omtrykts
i talrika nya upplagor. Till hans berömliga värksamhet som
språkforskare och lexikograf skola vi längre fram återkomma.
Ehuru föga framstående som teolog, hyste Juslenius myc-
ket höga tankar om sin biskopliga värdighet. Som ett ka-
raktäristiskt drag må anföras att han, då han kände döden nal-
kas, lät ikläda sig full biskoplig ornat för att mottaga den
sista nattvarden. I full harmoni med den ortodoxa uppfatt-
ningen såg han i vår herre främst det gudomliga majestätet,
för hvilket man borde inställa sig i sina grannaste kläder.
När den separatistiska »surdegen» alt mera jäste öfver
bräddarna och grep omkring sig och en antiortodox strömning
äfven begynte förmärkas vid akademin, måste kyrkans ledande
män börja se sig om efter hjälptrupper.
En af teologins hufvudhärdar var själffallet den teologiska
fakulteten vid universitetet. Teologie professorerna voro vanli-
gen äfven medlemmar af det andliga konsistoriet och stodo
därför under direkt inflytande af biskoparne, hvarför de också
oförbehållsamt vandrade i den gamla ortodoxa riktningens
ledband. Teologins allmänna karaktär vid universitetet före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
