Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologin och religionslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMAN WITTE.
29
värk, och äfven i utlandet har den väkt uppseende och till-
vunnit sig ett berättigadt erkännande. J. A. Schinmeyer, som
i ett omfattande arbete behandlat de svenska och finska bi-
belöfversättningarna, jämför Gezelius’ bibelvärk till sitt yttre
med den stora Tubinger-bibeln af år 1729 och tillägger att
den genom sitt inre värde kan likställas med de bästa sam-
tida värk i utlandet och att Gezelius’ bibeltolkning öfverens-
stämde med de bästa nyare uttolkares meningar. Ett talande
vittnesbörd om det anseende Gezelius’ bibel åtnjöt hos en sen
eftervärld, är att Evangeliska fosterlandsstiftelsen ännu half-
annat sekel efter dess första utkommande skred till utgifvan-
det af en ny upplaga af hela bibelvärket, som utkom i tre de-
lar 1863—1865.
* *
Redan innan Gezelius’ bibelvärk fullständigt utkommit,
hade den finska kyrkan inledt sin kamp mot tidens heretiska
rörelser. Den öppnades af den första Åbo-biskopen efter stora
ofreden, den redan nämde Herman Witte 1, en stridslysten
ande och genom arten af sin teologiska bildning helt och hål-
let en gengångare af 1600-talets ortodoxi. Witte ägde många
af de egenskaper, som kännetecknade den ortodoxa riktnin-
gens män. Vid tyska universitet, särskildt det ortodoxa Wit-
tenberg, hade han förvärfvat en grundlig teologisk lärdom,
som han dokumenterade genom flere filosofiska och teologiska
afhandlingar, i hvilka han redan ådagalade sin ortodoxt-pole-
miska ståndpunkt i tidens kyrkliga frågor. I Greifswald, där
han förvärfvade teologie doktorsgrad, hade han till yttermeia
visso kommit i beröring med den pa sin tid beryktade pietist-
fienden J. F. Mayer, hvars inflytande påvärkade Wittes stora
afvoghet mot pietisterna, hvilka i honom hade en lika ifrig
som oförsonlig motståndare. Såsom biskop i Finland fortsatte
Witte sina företrädares kamp och förföljelse mot denna rikt-
ning. Redan i början af sin biskopsvärksamhet utfärdade han
ett märkligt herdabref till prästerskapet angående pietismen
1 Född 1 Dunamunde 1666. Student 1688 och magister 1691 i Wit-
tenberg, där han 1692 blef adjunkt i filosofiska fakulteten. Kyrkoherde
i Stettin 1695, teologie doktor i Greifswald 1702, superintendent i Osel
1707. Flydde under kriget 1710 till Stockholm. Biskop i Abo 1721.
Död 1728.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
