Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 Det ekonomiska tidevarvet.
P. Jiislén J
), båda för tiden tjänstemän i Stockholm, vilka
jämte H. G. Porthan, som även var medlem av Utile dulci,
i augusti 1770 beslöto att i Åbo stifta en motsvarighet till
detta vittra samfund, åt vilken de gåvo det symboliska nam-
net „Sällskapet Aurora". Redan namnet skulle tillkänna-
giva detta i Rikets mest östra del inrättade samfunds ända-
mål och hopp att kunna uppodla vitterheten och smaken
hos oss samt förskingra det mörker, som ännu i denna
delen höljer vårt land", varjämte sällskapet skulle „bemöda
sig att jämväl i andra nyttige och nöjsamme kunskaps-
delar upptända och utbreda ljus ibland sine landsmän".
Detta dubbla syftemål, varigenom sällskapet skilde sig från
modersocieteten i Stockholm, påpekades även i stadgarna,
som ställde i främsta rummet svenska språkets och svenska
vitterhetens uppodling, men därjämte även upptogo på
programmet flere vetenskaper, „i synnerhet finska språket
och detta lands hävder och historie samt de fria konsterna,
särdeles musiken". För att fullfölja detta dubbla program
beslöt sällskapet till skillnad från Utile dulci, som endast
offentliggjorde „Vitterhetsnöjen“, att skrida till utgivandet
av ett tidningsorgan.
Det var uppslaget till »Tidningar Utgifne Af et Säll-
skap i Åbo“, vårt första litterära
organ, som begynte ut-
komma från 1771 års början under frihetstidens allra sista
skede. Porthan blev från början den ledande själen i detta
företag och han insåg nödvändigheten att söka samla alla
till buds stående litterära krafter för företagets realiserande.
Redan på hösten 1770 utsågos till medlemmar av Aurora
de på litteraturens område mest bemärkta personligheterna
vid akademin, bland andra Pehr Kalm, P. A. Gadd och
Joh. Bilmark samt bland dem, som på senaste tiden hade
uppträtt som vältalare vid akademin, M. Calonius, Joh.
Browallius, C. G. Weman m. fl.
Det var således strängt taget ingen brytning med det
*) Född 1738, student 1749, magister 1757, e. o. kanslist i riks-
arkivet 1759, aktuarie där 1771, assessor i Åbo hovrätt 1773, revisions-
sekreterare 1793. Död 1794.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
