Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teologin. 297
denna period Samuel Pryss
1
) och Johan Tilländer 2
) yttrade
han, att de voro „bägge mycket måttelige män i sin och
all annan vetenskap
I
’.
I sitt arbete »Teologins studium vid Åbo universitet
14
räk-
nar H. Råbergh Pryss och Tilländer till gengångare av den
gamla ortodoxa skolan. Men den saken är mycket oviss, då
ingendera av dem författat något arbete, på grund av vilket man
skulle kunna draga slutsatser rörande deras teologiska stånd-
punkt. Mycket tvivelaktigt förefaller det, att ännu efter 1750
några gengångare av den gamla ortodoxin skulle ha funnits
vid akademin i Åbo. Och så litet man än vet om de nämnda
representanterna för de teologiska vetenskaperna, är det dock
ett och annat, som tyder på att de icke voro alldeles oberörda
av den nya riktningen. Om Samuel Pryss, som Gjörwell skild-
rade som »en ganska liten halt och oansenlig man“, vet man,
att han under den avgjort moderna matematikprofessorn N.
Hasselboms presidium framträdde med en avhandling »De geo-
metria Dei“, vars titel redan antyder, att det var en av den
wolffska filosofin påverkad avhandling.
Vidkommande åter Johan Tilländer har man
sig bekant,
att han som rektor utfärdade ett program om „Chemiska veten-
skapernas nytta i oeconomien och det allmänna levernet".
Redan dessa fakta tyckas mig visa, att Pryss och
Tilländer ej obetingat kunna inrangeras bland de gamla
ortodoxa teologernas leder. Deras fullständiga improduk-
tivitet giver också vid handen, att teologin ej i någon
högre grad intresserade dem, och de förmådde ej heller
intressera den akademiska ungdomen för denna lära. Endast
en avhandling såg dagen under Tilländers presidium, under
Pryss’ inseende ej en enda. Detta är ju det mest belysande
vittnesbörd om den teologiska vetenskapens fullständiga
förfall under hela denna epok.
Teologiska fakulteten rekryterades fortfarande meren-
dels från den filosofiska, vars lärare eftersträvade de bättre
x
) Född 1705, son till poeseos professorn Anders Pryss, student
1722, magister 1732, universitetssekreterare 1736, poeseos professor efter
sin far 1746, teologie professor 1747, död 1779.
2
) Född 1705, student 1723, magister 1732, filosofie adjunkt 1738,
teologie lektor i Växiö 1740, teologie professor i Åbo 1750, domprost i
Växiö 1762, död 1769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
