Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Mesterton. 293
sig göra lät sammanbinda den naturliga teologin med den
uppenbarade religionen.
Efter Mestertons övergång till den teologiska fakul-
teten begynte det gå nedåt för den wolffska filosofin vid
akademin i Åbo. Den fortfor visserligen att behärska det
filosofiska betraktelsesättet i vårt land inemot seklets slut.
Men Mestertons närmaste efterföljare på den filosofiska
lärostolen Jacob Haartman 1
) och Vilhelm Robert Nääf
2
)
voro mera kända som bråkmakare och karriärister än som
framstående filosofer. De nöjde sig med att nödtorftigt
vandra i hans fotspår, utan självständighet och utan större
intresse. Därför gingo också de filosofiska studierna allt-
mer tillbaka, och endast ett fåtal skrifter utkommo under
Haartmans och Nääfs ledning. Vid frihetstidens utgång var
det också slut med den wolffska filosofins glansperiod i
vårt land.
Det är ett intressant fenomen att iakttaga, hur även
den teologiska vetenskapen i allt högre grad begynte på-
verkas såväl av den moderna filosofin som av den ekono-
miska rörelsen. Redan under frihetstidens tidigare skede
kunde man bevittna, hur 1600-talets stolta ortodoxa bygg-
nad började alltmer förvittra och förfalla. Denna
process
påskyndades såväl av den inre separatistiska söndringen
inom kyrkans egna leder som av den wolffska och natur-
vetenskapliga världsåskådningens segerrika framträngande
3
).
Medan separatismen spred sig bland folkets nedre lager,
x
) Född 1717, son till sedermera professor Johan H., student 1728,
magister 1741, docent i filosofi 1742, amanuens vid. biblioteket 1750,
e. o. professor i filosofi och lärdomshistoria 1756, professor i logik och
metafysik 1767, teologie professor 1772, biskop 1776, död 1783.
2
) Född i Sverige 1720, student i Uppsala 1736, magister 1746,
filosofie adjunkt i Åbo 1752, e. o. poeseos professor 1756, professor i
logik och metafysik 1770, teologie professor 1779, död 1783.
3
) Jfr mitt anf. arb. s. 29 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
