Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Naturvetenskapliga forskningsfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Det ekonomiska tidevarvet.
tidens riktning över huvud *). Det var därför helt natur-
ligt, att även Forskål gjorde sig förtrogen med sin tids
filosofiska tänkande. Men hos honom blev det icke ett
entusiastiskt uppgående i den nya filosofin, utan en kri-
tisk värdesättning, för vilken hela systemet ej höll stånd.
Forskål hade år 1753 begivit sig på en vetenskaplig
studieresa till utlandet med universitetet i Göttingen som
sitt egentliga mål. Det var här han fullföljde sina re-
dan i Uppsala med så stor framgång påbörjade studier
såväl i de orientaliska språken som naturkunnighet, men
i all synnerhet i filosofi. Under ledning av de berömda
Göttinger professorerna S. Ch. Hollman och J. D. Michaelis
fördjupade sig Forskål i den wolffska filosofin och det
med en självständighet, varigenom han från första början
vann sina lärares aktning och vänskap.
Den wolffska filosofin var då alltjämt den allmänt
gällande även vid de tyska universiteten, och det filoso-
fiska tänkesättet var så fastkedjat vid detta system, att det
nära nog ansågs som ett kätteri att i någon punkt hysa
en annan mening. Så mycket djärvare var det av en
ung
utländsk lärd att i själva den wolffska filosofins hem-
land våga angripa icke någon enskild punkt i systemet,
utan ifrågasätta hela dess giltighet och nedbryta själva
grundvalarna för dess byggnad. Detta var emellertid
innebörden av den avhandling, som Forskål efter nära
tre års studier i Göttingen utgav för vinnande av den
filosofiska graden under titel „Tvifvelsmål rörande den
nyare filosofins grundsatser"
2
). Tager man i betrak-
tande den wolffska filosofins då allhärskande ställning,
måste redan framträdandet av denna Forskåls skrift ha
betecknat ett stort
evenemang i den lärda världen. Men
förvåningen stiger, då man finner, att de båda lärarne
i ämnet, ehuru själva wolffianer och oaktat deras egna
åsikter förty blevo angripna, med få och tama invändnin-
J
) Jfr mitt arbete „Finlands litteratur under frihetstiden, s. 14—
16, 61 ff.
2
) Dubia de principiis philosophiae recentioris (1756).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
