Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Det ekonomiska tidevarvet.
detaljerade skildringen av tillgången vid sälfångsten är ännu
rätt intressant att läsa. Cneiff sökte dock visa att vinsten
av denna fångst icke motsvarade kostnaden. Mycken tid
gick därvid förlorad, som kunde användas på ett
gagne-
ligare sätt, varför han ansåg denna födkrok mindre nyttig ’).
I sina ovannämnda „Tanckar“ ansåg han fisket över huvud
hinderligt för jordbruket. Saltsjöfiske borde ej få idkas
av hemmansbrukare. Cneiff torde vara den förste, som
föreslog särskilt reglemente för fiskets idkande samt det-
sammas utförande endast av yrkesfiskare, men icke av
lantbrukare. Hans skrivsätt har en viss originalitet, men
är något invecklat och tungrott. Uppsatsen i vetenskaps-
akademins handlingar flyter dock ledigare. Den belönades
med en premiejetton av guld.
Bland tidens nya ekonomiska inrättningar voro även
salpetersjuderierna. Redan på 1740-talet begynte intresset
för desamma i Sverige, och på 1750-talet började man
också hos oss ivra för salpetertillverkningen. Vi ha redan
lärt känna Gadd som direktör för salpetersjuderierna i
Åbo och Björneborgs län. Sedermera hade ett annat
salpetersjuderidistrikt inrättats för Nylands och Tavastehus
län och den till inspektor, sedermera direktör för detsamma
utsedda Abraham Argillander
2
) har även gjort sig be-
märkt genom offentliggörandet av naturvetenskapligt-ekono-
miska rön.
Argillander hade begynt sina studier vid Åbo akademi i
wolffisk logik för docenten G. Heinricius och i ren matematik
och experimentell fysik för docenten D. Starck. Sedermera hade
han studerat mineralogi för professor C. F. Mennander samt
slutligen övergått till läkarevetenskapen för professor H. D.
*) I några anmärkningar till denna uppsats sökte den ovannämnde
J. Gadolin vederlägga Cneiff i denna punkt. Detta gav anledning till
en polemik i frågan, som fördes i „Lärda Tidningar" för år 1758.
2
) Född i Kuopio 1722, student i Åbo 1740, i Uppsala 1748, in-
spektor för salpetersjuderiet i Nylands och Tavastehus län 1750, salpeter-
sjuderidirektör 1758. Avsked 1795, död 1800.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
