Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Det ekonomiska tidevarvet.
varan. För att överhetens påbud och förordningar ej skulle van-
vördas och överskridas och emedan en åtnjuten ringa kvantitet
av brännvinet ej kunde anses skadligt, föreslog nu Kraftman en
utväg, varigenom brännvin kunde tillverkas till allas nödtorft,
utan att därvid något överflöd vore att befara. Det skulle på
landet och i städerna bildas särskilda
pannelag, som under nog-
grann kontroll skulle få tillverka ett noga fixerat kvantum bränn-
vin, som sedan skulle delas mellan intressenterna. För att hindra
underslev och olovlig handel borde stora böter fastställas.
Unge
män under 25 år, som förfölle till brännvinssupande, borde
inskrivas i knekttjänst eller i fem år
tjäna hos angivaren för
halv lön.
Med stor skärpa uttalade sig Kraftman mot överflöd och
yppighet, men hade dock fått erfara att de till dess hämmande
utfärdade „många härliga förordningar" hade visat sig kraftlösa.
Han företog sig därför även att föreslå
utvägar, som skulle hava
till påföljd, att överhetens lagar och förordningar måtte efter-
levas. Härtill hörde främst en gudelig barnauppfostran, allmän
spridning av moraliska skrifter, flitig bibelläsning, läsförhör o. s. v.
För att lindra bristen på jordbruksarbetare ville Kraftman, att
bönderna skulle förbjudas att sända sina barn till skolor och
städer, för att övergå till tjänstemanna- eller borgareklassen.
Men i stället borde lantmannen erhålla ökade förmåner, så att
fördelarna att kvarstanna inom bondeståndet skulle bliva alltmer
uppenbara. Detta ändamål skulle även befordras genom gyn-
nande av tidiga äktenskap, nybyggens anläggning o. s. v.
Tjänstefolket borde grupperas i särskilda klasser och genom lott-
ning fördelas på husbönderna. Han försvarade uttryckligen lot-
tandet såsom enligt hans mening i intet avseende frihetsfientligt
samt sökte bemöta alla inkast mot ett sådant förfarande. Kraft-
man ville även hindra allt slags emigration och utländska resor,
ifrån utlandet hade man intet gott att förvänta. Även övriga på
dagordningen stående frågor beröras i denna broschyr, bl. a.
stängselfrågan, storskiftet, knekteunderhållet, tiggeriet m. fl., och
till flere av dem återkom han sedermera i särskilda uppsatser
och ströskrifter x
).
J
) Så författade han i första årgången av „Tidningar Utgifne af
et Sällskap i Åbo" (1771) en »Underrättelse om Stenmurars upsättande
på Landsbygden". Under Gustaf III:s regeringstid, varunder Kraftman
fortfor att leva och verka, utgav han några smärre broschyrer »Oför-
gripeliga Tankar om Finska Skattläggningen" (1786), »Tankar öfver
Spannemåls och Penninge-Bristen" (1786), »Om kringstrykande Tiggare"
(1787) m. fl. Ibland hans efterlämnade manuskript funnos »Tankar om
Landtbrukets uppkomst", inlämnade 1778 till vetenskapsakademin, »Tan-
kar om Sokne-Fattige och Fattighus", »Tankar om Läne-Magaziner“,
»Oförgripelige Tankar om Strömrensningarne i Finland" (1762) o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
