Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Det ekonomiska tidevarvet.
1761 av vetenskapsakademin sänts till Kajana för att där
observera Venuspassagen. Genom sina här gjorda lyck-
liga observationer och beräkningar förvärvade han det veten-
skapliga anseende, som förskaffade honom lärostolen i
fysik i Åbo. Liksom Gadolin var han mera astronom och
matematiker än fysiker i egenlig mening, och även som
professor sysslade han företrädesvis med astronomiska
spörsmål. Är 1769 sändes han andra gången till Kajana
för att iakttaga Venuspassagen, och hans där utförda
observationer tillvunno sig stor uppmärksamhet i hela den
lärda världen som en av de bäst lyckade av samtliga på
många olika orter anställda Venusobservationer. Anders
Donner yttrar i ovan citerade arbete (s. 22), att det var en
heder för Finland att vid dessa astronomiska företag ha
varit representerat av „en så framstående iakttagare och
vetenskaplig bearbetare som Planman. Bilden av hans
verksamhet under den följande tiden framstår ock så myc-
ket mera tilltalande, som densamma, medvetet ägnad denna
huvuduppgift, utmärker sig för den koncentration och det
inre sammanhang, som kännetecknar den moderna veten-
skapsmannen." Detta övervägande rent vetenskapliga in-
tresse förklarar den omständigheten, att Planman var en
bland de få naturvetenskapsmän under frihetstiden, som
icke intresserade sig för det ekonomiska programmet. I hela
hans verksamhet är nyttighetssträvandet helt och hållet
åsidosatt för rent vetenskaplig forskning.
När den ovannämnda Gadolin erhöll professionen i
fysik, utnämndes år 1753 till hans efterträdare som e. o.
professor i matematik rektorn vid trivialskolan i Björneborg
Johan Kraftman *), som av konsistorium rekommenderades
på grund av „en särdeles skickelighet att vara akademisk
lärare“ samt „en solid och fundamental erudition besyn-
nerligen i mathematices“ 2
). Kraftman var välbekant för
J
) Född 1713, student 1731, magister 1741, docent i ekonomi 1746,
rektor vid Björneborgs trivialskola 1748, e. o. professor i matematik 1755.
Avsked 1758, död 1791.
2
) Cons. Prot. 18
/ 5
1753.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
