Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Haartman. 123
ett lasarett i Åbo, varvid icke blott behovet av en rationell
sjukvård låg honom om hjärtat, utan även tanken på me-
dicine studerandenas praktiska utbildning. När han hade
lyckats realisera denna plan (1759) och blev den första
lasarettsläkaren i landet, skall han också ha tillåtit medi-
cine studerande att besöka lasarettet samt meddelat dem
praktisk handledning i läkekonsten 1
). Det var den första
anspråkslösa början till en klinisk undervisning i landet.
Icke långt därefter begynte faktiskt Haartmans akade-
miska bana, i det han på därom gjord anhållan 1764 ut-
nämndes till docent i medicin under namn av adjunkt i
medicinska fakulteten. Och redan följande år blev han
efter Leche utnämnd till medicine professor och tillträdde
denna sin akademiska värdighet med ett tal, vari han sökte
ådagalägga „Medicinske kunskapens nödvändighet för en-
hvar, men i synnerhet för dem, som i et vidsträckt och
glest bebodt Land, såsom Finland, tänka blifva Präster och
LandthushållareL Haartman begynte nu med stor iver
ägna sig åt det mål, som redan länge hade föresvävat
honom, den akademiska lärarens och den medicinska forska-
rens. Det lyckades också för honom i högre grad än
någon av hans företrädare att uppliva intresset för medi-
cinens studium och att samla kring sin kateder ett jäm-
förelsevis större antal unge eskulaper än någonsin tillförene.
Som bevis på Haartmans intresse för sina lärjungar anför
hans minnestalare, att „en bland dem som studerade me-
dicin åtnjöt alltid uti hans hus fri spisning och husrum“.
Det tyckes dock som om Haartmans medicinska under-
visning skulle haft en övervägande teoretisk karaktär såsom
fallet ännu var på hans tid. Visserligen anställde han
anatomiska dissektioner liksom hans företrädare. Men lasa-
rettet övergick till hans efterträdare i provinsialläkaresyss-
lan, och det synes som om han ej vidare skulle betjänat
sig av detsamma vid sin undervisning. Dock hade han
fortfarande en stor läkarepraktik, och han illustrerade sina
*) Jfr Otto E. A. Hjelt, Medicinska förhållanden i Åbo på 1760-
talet, i Commentationes varia, 11, s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
