- Project Runeberg -  Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteraturhistoria /
58

(1910) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 Det ekonomiska tidevarvet.
att giva hans anteckningar mångfald, men därutöver hade
han givit sig själv det vidsträcktaste program. Han upp-
tecknade i sin dagbok allt .vad han såg på färden, och då
dagboken före tryckningen icke synes ha underkastats nå-
gon synnerlig redaktion, ter sig det hela som en brokig
samling av en hel detalj uppgifter om ditt och
datt på de mest olika områden. Kalm gjorde icke blott
egna observationer, utan uppsökte även med förkärlek goda
hushållare och inlät sig i samtal med dem om varjehanda
ämnen rörande lantväsendet samt antecknade allt. Han
samtalade med ålderstigna gubbar och utfrågade dem an-
gående vattnets minskande, väderleksfenomen, fiskens av-
tagande, skadeinsekters härjningar m. m. d. Han upp-
tecknade den enfaldiga hopens berättelser om åtskilliga
märkligare naturföreteelser och offentliggjorde även från
gemene mans läppar de mest vidskepliga sägner om vid-
underliga havsdjur m. m. Således ett program, befryndat
med de folkloristiska uppteckningarna i våra dagar. Men
det var endast för att införa ett roande element i sitt torra
arbete, ej för att någon skulle sätta tro till sådana skrock-
fulla berättelser.
Vid uppräknandet av växter och djur hänvisade Kalm
till Linnés Flora och Fauna Svecica och för mineraler och
bergarter till Brovallius’ otryckta Collegium mineralogicum,
hvilket sedan studietiden i Åbo var honom bekant. På
stilen hade författaren ej nedlagt någon möda eller arbete.
Han erkände själv att skrivarten förblev sådan han på
resan hade „uppsatt ofta med trött penna“, men han tröstade
sig med att läsaren i hans bok skulle finna ett och annat
särskilt vidkommande en mängd naturaliers nytta, som han
fåfängt finge leta efter i andra härintills utkomna skrifter.
Såsom prov på Kalms prosastil anföres här nedan-
stående utdrag ur hans skildring om Kinnekulle:
„Kinnekulle är en av de härligaste och
angenämaste orter
man kan se. Man finner här de
härligaste åkrar, de täckaste
lundar, de angenämaste parker; stjälkarna på säden bogna ofta
under axens tyngd. Små bäckar strömma med ett sakta dån
igenom dälderna och häva sig sedan med ett häftigt brusande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:40:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filiekon/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free