Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till sidd. 68—76. XL1
heter hafver. Så äro ock skogarne fulla med fåglar nämli-
fen åkerhöns, änder, bofinkar, gäss, tama(!) och vilda, gök,
äger, hök, tjäder, lärkor, orrar, örn, svanar, sparf, skata,
steglitsor, trast etc.; alla kan man icke här räkna, emedan
de hoptals om oss flyga, större och mindre, dels sjungandes
dels ock intet sjungandes. Ja, Värmland må väl kallas ett
fåglanäste, emedan merendels alla de fåglar, som i norden
sitt hemvist hafva, finnas här i landet." —Detta vidlyftiga,
med omsorg utarbetade manuskript förvaras å Kongl,
biblioteket i Stockholm. Författaren blef lektor i Karlstad 1680,
kyrkoherde i Filipstad 1708 samt afled den 15 juli 1717.
11. Segerstedts saml., s. 161.
12. Jämför denna uppgift med den å s. 83 sista raden.
13. Segerstedts saml., s. 311.
14. Endast i Medelpad härads dombok för 1636 hafva vi funnit
ett fall, då en finne tvistade med några svenska bönder om
rätten till fiske i en insjö.
Kap. V.
1. F. D. Croelius, Nås skn. s. 64. „Betet är godt i synnerhet i
finnmarken, där gräsväxten pr mera god än på de torra
sand-hederna i socken. Smör och ost från finnmarken hafva
därför preferancen för det som erhålles i socken."
2. Mörners manuskript, en stor volym in folio, förvaras i KongL
biblioteket.
3. Originalet finnes i riksarkivet.
4. Fernow, s. 614.
5. Gottlunds dagbok, häft. 46.
6. Sed tyckes åtminstone ställvis hafva varit att uppsätta grä-
set till torkning (snesa) på störar, ty i Älfdals härads
dombok 1678 omtalas „en snesestör", använd såsom vapen i ett
slagsmål mellan två finska kvinnor.
7. Hans Järta, Underdånig berättelse om Stora Kopparbärgs län,
1826, s. 17. „Den nordligaste delen af länet, såsom Särna
socken samt Mora och Orsa finnmarker, består af ofantliga
skogsrymder, hvilka först i en sen framtid torde blifva af
något värde. Jordmånens ofruktbarhet och klimatets
hårdhet hindra där ett mera vidsträkt jordbruk än det, som kan
anses för en binäring till boskapsskötseln."
8. Fernow, s. 609.
9. Tingsprotokollet i Båda d. 10 & 11 apr. 1677. »Nämden och
tingsallmogen betygade, att anno 1674 blef säden uti
Ekshärad och Båda socknar till en stor del bortfrusen, hvaraf
många åkrar näst därpå följande år 1675 legat osådda:
jämväl ock hafver samma år den stora älfven, som utur Norge
kommer, med dess häftiga och stora öfvernödande icke
allenast ängar gjort fruktlösa, utan ock åkrar så fördärfvat, att
på många ställen ingen sätd hafver kunnat utsås och på
somliga orter, där hon är utsådd, hafver vattnet henne tillika
med själfva jorden, där uti hon växa skulle, utskurit."
10. Likartade uppgifter .innehålla äfven andra kyrkoböcker, se
t. ex. utdragen ur Östmarks skn., sid. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
