Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Karl X Gustaf skildras såsom en man, till växten något
under medelmåttan oeh på d^ sednare åren vanställd af en
öfverflödig fettma, som doek icke hindrade honom att, när
så fordrades, utveckla en förundransvärd rörlighet och vighet.
Hans hy var mörklagd, och det svarta, lockiga håret nedföll
ända på axlarna. Snille, beslutsamhet och herrskaremakt
lyste i hans lifliga blåa ögon. Han egde en stark
inbillnings-kraft, sammanparad med en ovanlig energi och kraft uti
viljan. Hans själsförmögenheter voro utmärkta och hade genom
en vårdad uppfostran mycket blifvit odlade, så att han utaf
alla Sveriges konungar anses ha egt de största kunskaper. En
oskrymtad gudsfruktan, storsinthet, själsnärvaro och mod
prydde hans karakter; men de begge förstnämnda egenskaperna
framträda icke alltid uti hans förhållande till andra stater.
Isynnerhet har hans beteende emot Polen, Danmark och
Kurland blifvit strängt, och mera än han förtjenat, tadladt. Han
var en utmärkt fältherre och krigare; men han sökte icke
kriget, utan drefs dertill af omständigheterna, och det mål han
derigenom hoppades vinna var rikets sanna bästa. Sitt land
och sina tolk kände han måhända bättre än de flesta andra
konungar och glömde aldrig för sina krigsplaner bort, att
noga följa med den inre förvaltningen. Han var tillgänglig för
alla sina undersåtare och afhörde med uppmärksamhet den
ringaste bondes andraganden.
’) Att Karl X ofta emottog besvärssökande ifrån Finland, ha vi
redan i det föregående genom flere fakta ådagalagt; men att också
enskilda personer härifrån i bref direkte vände sig till honom, torde
vara okändt. I Kungl. Sv. riksarkivet ha vi händelsevis påträffat
tvenne privata bref ifrån lektor Lacmannus till Karl X. De äro i sitt slag
högst märkliga, och vi hoppas framdeles få tillfälle att i någon
handlingssamling publicera dem. Den innerliga kärlek och beundran för
konungen, hvaraf dessa bref genomandas, är dock vida skild ifrån allt
kryperi. Vi kunna ej underlåta att derur anföra några ställen. Det
första brefvet, dateradt den 16 Oktober 1657, afskickades jemte ett
exemplar af det tryckta tal Lacmannus s. å. hållit i Wiborg, och
innehåller just ingenting märkligt. Lacmanni beundran för konungen ger
sig dock der ibland annat luft i följande mening: "Suscipiat autem
Tua Majestas placida mente ac vultu benigno, hoc quidquid est mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
