Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
folket på denna tid dessa egenskaper. Nej; det utöfvade
faktiskt sin rätt att deltaga i riksstyrelsen, det samlades till
möten och öfvertygades genom argumenter och goda ord om
nödvändigheten att underslöda regeringen i dess politik.
Banden som fästade det vid Sverige voro icke spunna af våldet,
utan af tillgifvenheten; de voro icke slafveriets utan
broderskapets kännetecken.
Detta försök att åskådliggöra det finska folkets
dåvarande politiska och nationela ståndpunkt, grundar sig helt och
hållet på den tidens föreställningssätt. Bröder och
bundsförvandter ("fratres et socii’) var den benämning Svenskarne
gåfvo Finnarne, och desse å sin sida svarade i samma anda,
såsom det förut (sid. 186) åberopade stället ur Lacmanni tal
redan utvisar. Det föll ingen på denna tid in att Finland
kunde ha några andra intressen än Sverige, ’) att t. ex.
Östersjöväldet samt Danmarks och Norges inkorporation skulle ha
bringat åt Finland ingen fördel, utan snarare olycka, samt
att detta land slutligen genom Sveriges ökade makt och ära
måste nedtryckas till betydelsen af ett vanligt landskap. Sina
egodelar och söner uppoffrade Finland fortfarande, för att
upprätthålla och öka de svenska eröfringarne, så länge, till dess
begge folkens krafter uttömdes och Sveriges politiska storhet
efter en 20-årig kamp sjönk i grafven. Då var det för sent
för Finland att återfå sin förlorade betydelse. Utmattadt och
vanmäktigt af en oerhörd blodsförlust, "stod det vid sidan af
sin mäktigare broder, såsom en fattig inhysing bredvid en
behållen gårdsbonde."a)
På den tid, hvarom vi tala, var det dock ännu icke så.
De af Finnarne på slagfälten skurna lagrarna voro ännu
friska, och kunde omöjligen förbises eller så snart glömmas.
’) Så säger Lacmannus i samma tal: "Nos sumus qui vobiscum
patriotæ, idem volumus, idem nolumus, eadem audemus, laborum
om-nium, omnium periculorum, domi, foris, bello, pace, contubernales et
socii."
2) Krohn. Suomenbielinen Runollisuus etc. pag. 95. För öfrigt
hänvisa vi till detta värdefulla arbete sid. 48 följ. dem som önska
erhålla en närmare kännedom om finskheten på denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
