- Project Runeberg -  Finlands historia under Karl X Gustafs regering /
71

(1865) Author: Karl Ferdinand Ignatius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

sarna; men dock å andra sidan passa på tillfället och i förtid
besätta de vigtigaste fästningarna, isynnerhet de, hvilkas
besittning kunde skaffa Ryssland kommunikation med hafvet.
Detta var Karl nemligen högst angelägen om att förhindra,
hvarföre hans befälhafvare också fingo upprepade påminnelser
härom. Den gamle riksmarsken Gustaf Karlsson Horn, som
ända till hösten 1655 förde öfverbefälet i Lifland, var dock
icke alltid färdig att lyda kungens ordres, utan handlade i
mycket efter sitt eget hufvud. Så hade han efter Dynaburgs
besättande dragit sig tillbaka till Lifland, i stället att tränga längre
in i Litthauen, men ådrog sig fördenskull en ganska
allvarsam skrapa. "Vi förnimme, skref Karl d. 26 Augusti 1655,
det I sedan Dynaburg var intaget icke hafve låtit eder vårda
att fullfölja vår dessein, utan hafve både ombragerat Ryssen
och icke avancerat emot Polen så mycket, som sig hade bordt
och tiden samt vår tjenst hafver dicterat, förutan det att I uti
Lifland hafven gjort ringa anstalt till execution af be:de vår
dessein; fördenskull och emedan vi icke vele tro att sådant
är utaf eder sjelf härkommet, utan att någon annan hafver
gifvit eder det in till contrecurera vår intention, hvarföre
hafve I sådant att låta förnimma, hvem som har haft den
dristighet att opponera sig emot våra ordres, på det vi måge
veta att statuera deröfver och icke låta vår vilja och
befallning blifva disputerade." ’) Karl X:s fruktan för den ryska
maktens tillvext visade sig redan vid krigets början; och å
andra sidan såg Alexej med lika farhåga Sveriges framgång.
Beggedera betraktade redan det värnlösa Polen såsom sitt och
emottogo underrättelsen om den andras segrar såsom om de
varit nederlag för deras egna soldater, eller nära nog med
samma känslor som den svage Johan Kasimir sjelf. Härtill
kom att fremmande makter, isynnerhet Tyska kejsaren,
gjorde allt sitt till för att få Ryssland i vapen emot Karl. Alexej
smickrades med hoppet om Polens krona och begynte snart i
Wilna underhandla med Johan Kasimir om en separat fred.
De förändrade tänkesätten emot Sverige ådagalades också nu

’) Riksregigtr. fol. 1865.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fihikarlx/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free