Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - 11. Cannabis sativa, hampa. Fam. Scabridae - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724 LANDTBRUKS-aKÄDEMIENSHANDLTNcARocxTTDSKRTFT,T92S’
i Sakorah, c:a 2,600 år f. Kr. En rätt väsentlig skillnad bestod dock
däruti, att repslagaren a ombesörjde snodden med tillhjälp av ett med
en arm b försett verktyg c, vid vars ena ände d fibermaterialet var fäst
och vars andra ände e genom en ring var fastbunden vid arbetarenS
kropp. Genom kringlridning av armen b erhölls snodd, under det att
medhjälparen f ordnade och utdrog hampfibrerna allt efter den avsedda
grovleken hos linan. Innan våra dagars repslageri omlades till indu-
striell drift, med allt handarbete brsatt med maskiner, skedde arbetet
sålunda, att begynnelseänclen d av linan fäsles vid en l<rok (vanligen
hade apparaten flere krokar för tillverkning av flere linor samtidigt)’
vilken sattes i rotation genom ett snöre från ett större hjul med handvev.
Repslagaren hade hamptågorna lindade kring livct samt utdro$ och ord-
nade desamma allt efter sin egen gång bakåt, vilken åter avpassades
efter det önskade antalet snoddvarv pr längdenhet hos linan’ Uti de
2 på teckningen visade reprullarne g se vi ett exempel på de gamlc Egyp-
ternas ordningssinne för detaljer. Samma metod för uppläggning av
hithörande varor tillämpas inorn våra dagars detaljhandel.
I detta sammanhang måste vi konstatera det faktum, att hampan
numera nästan helt och hållet förlorat sin ovannämnda, stora betydelse
inom fartygsutrustningen och såsom hiss- och transportmedel inom
byggnadsindustrien. Den har, såsom mychet annat, tjänat ut sin tid.
Hampan har ersatts med bomull till segelduk i de få fall, man ännu
över huvud taget använder segel, hamprigg å fartyg har ersatts med
den starkare, slitbarare, smäckrare och varaktigare ståltrådslinan och
samma förhållande har inträtt inom hiss- och transportväsendet’ Ännu
en farlig medtävlare erhöll hampan i den s. k. rnanillahampan (Musa
tertilis) eller plantainfibern, en palrtrfiberart från Pilippinerna, som
på grund av sina onekliga förtjänster, framförallt styrka, varaktighet i
vatten samt behväma heredning väl förtjänar sin framgång inom det
nulida repslageriet. \’i återkomtna senare till frågan, huruvida hampan
i r,åra dagar har något egentligt existensberättigande såsom odlings-
växt eller vi skola låta den återgå till sin ursprungliga hemort, som
enligt Pr,rNrus var skogen: "Cannabis in siluis primum nata est."
Antagligen började hampan odlas i vårt land samtidigt med linet.
Såväl under unionstiden som särskilt under Vasatiden infördes stora
mängcler av rysk hampa, som ansågs bättre ån finsk, och Gustaf II Adolf
främjade för flottans hehov denna import, som omfattade alla slag
av tågvirke och segelduk" I r\Ialmö inrättades 1874 vårt första repslageri,
förenat med segelmakeri, med rätt att ensamt tillverka dessa varor i
Skåne, varjämte fiskare förbiödos att, såsom dittills varit fallet; "fuska
i yrket". Enär en utmärkt hampa producerades i Riga, Narva och Reval,
sökte rnan under vår "storhetstid" på alla sått därstädes iippmuntra de
på denna råvara grundade industrierna och hantverl;en. Då östersjö-
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
