Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. KSLAT 1923 - 9. Humulus lupulus, humle. Fam. Scabridae - 10. Barr av gran, en och lärkträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
l
l
I
I
?
I
INHEI\{SKA FIBERVÄXTER 3b5
cnde. tribern är vidare synnerligen stark, ända till 35 ä 40 kg. p. kvmm"
sålunda i detta hänseende fullt jämnställd med bästa linfiber. Mängden
av tågor är dock jäm,förelsevis rin’ga, blott uppgående till c:a 10:\ 12
Drocent av stjälkens vikt.
undersökningen har sålunda till fullo styrkt, att man i humlens barst-
fiber har ett ,förstklassigt materiil till garn, vävnader ooh pa’pper, till och
mecl tävlande rned linet. Det ringa fitrerutbytet är dock ett allvarligt
hind,er för en ekonomisk ranyändning. I vissa länder, ’såsom i England,
varest humleodiing bedrives i mycket stor skala’ har fibern fåt’t en allt-
mera ökad användning inom papperstillverkningen, särskilt till finare
papper. I vissa andra länder åter, såsom Förenta staterna och Belgien,
har-numbtibern, jämte fiber av näs.sla och ginst m. fl., samt avf,atll av
lin, hampa och jute m. m. fått en viss användning såsom "Kosmosfifuer"
till inblandning i ull för spinning av vigognegarn till billigare halvylle-
hläden. På grund av humlestjålkens grovlek och tnäantade beskaf’fenhet’
som påminnef oln jutestängeln, borde man vid en ti,llverkning’i större
skala av humletågor snarare tillämpa de för jute än för lin använda me-
toderna.
10. Barr av gran’ en och lärkträd’
I det föregåendel ,har omtalats, att bastcellerna i den vanliga tallens
barr under benämningen skogsull ("\Valdwolle") vunnit en viss, orn ocli
obetydlig användning tlll papper och papp, ja till och med till garn och
vävnader. Det ligger då nära till hands att antaga, att barr av våra öv-
riga barrträd shola hava samma förutsättningar för en ekonomisk an-
våndning. Redan den betydligt mindre längden, grovleken och styrkart
hos gr,anens, enens och lärkens barr tyda d,ock på €n mindre grad av an-
vändbarhet, såsom en närmare undersökning också till fullo bekräftar’
a. Picea abies, gran. Fam. Conifetx. Barren hava en rom]:oidisk
tvärskärning (fig. 12 A), en största ,längd av 25 mm., en bredd av 1,2-
1,5 mm. ,och en tjocklek av 0,9-1,3 mm. Innanför epidermis a och de
starht förvedad: hypotlermiscellerna b ligger den kloro’fyll’förande pa-
ranchymm,assan med sina harzkanaler e, orngivna ay fibrer d, samt med
det cen-trala fiberknippet f. Samtlig,a fibersträngar b, d och f vis,a stark
träreahtion med tlndantag av centlalsträngens inre del. Efter kokning
med natr,onlut erhålles en fibermassa av 15-20 procent, alltså någ’ot
mindre än hos fallbarr. De enkla cellerna likna tallbalrens, hava en längd
av 2-3 mm. ooh cn diam. upp till 0,03 mm. celh’äggarna äro i allmän-
het jämntjocka, lumen här och där med utsvällningar. Den enkla cellens
stynka är på grund,av förvedningen ganska ringa, i medeltal blott 10-12
)
i-
F-
1 Landtbruksakademiens Handlingar och Tidskrift 1920’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
