Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 4. Eriophorum vaginatum, tuvdun. Fam. Calamariae - Fiber ur växande tuvdun - Tuvdunfiberns förekomst i våra torvmossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEI{SKA I]IBER\IÅXTER
tagande ornkring t/s av bredtlen ({ig. 1, D) samt med spetsiga ändar.
Den sanrmansatta tågaps styrka motsvarar, hos växande plalta, nnge-
färligen den hos säv eller- bladvass, växlande mellan 15 ä 20 kg. pl. kF
mm, sålunda en jämf<irelser.is stark fiber, varemot stjälkens och bladens
fibrer äro väsentligt svagate och kortare. Alla bastceller är’o svagt föl’-
ve(lade.
Av det anförda skulle man nästan kunna draga tlen slqtsatsell, att
vi här hala en industriellt användbar {iber. Häremot talar doch dels
Fig1. 3. Basttågor av tuvdun; 40-faldig
liirstolirrg.
Fig. 4. Bastcellel av tuvdun, 1O0-faldig
förstoring.
dess jämftirelsevis ringa förekornst (den kanske mera allmänt förekorn-
mande E. angustifolium har betydligt svagare fiber) och dels de tekni-
ska svårigheter-na att utr,inna fibern, vilket rnåste ske genom rötnirlg
eller på kemisk räg. Genom ttaturens egen husfuållrting ltar man tlock
en möjlighet till en mera ekonomisk utvinning av denna fiber’, nämli-
gen ur våra torvmossar, som delvis äro bildade av denna växt. I)et har
visat sig, att de i bladslidorna ingående basttågorna kraftigt hava trot-
stått för’multning, varemot de mellanliggande våxtdelarne mer eller min-
dre fullständigt ombildats till humusämnen. l{ed iämfolelselis ringa
kostnad kan en ren libermassa utsorteras ul’ en ej alltför mYcket mult-
nad torv och om denna håller en tillräcklig mängd E-fiber, torde vala
tydligt, att vi i våra torvmossat skulle kunna hava en god källa till iu-
hernskt fiberrnaterial, är’en oln man räknar rned att fihern själv genotn
förrnultningen har undergått en viss försämring med hänsyn till de tek-
niska egenskaperna, \’arom nedan skall talas.
Tuvdunfiberns förekomst i våra torvmossar.
I denna fråga har Sr’. Mosskulturföreningens torvgeolog, dir. ]toe.
Tol-r1) lämnat några meddelanden af stort allmänt intresse, som hår på
grund av samlnanhanget med det foljande må i korthet anföras. Denna
t) Sv. ]losskulturfiileu:s Tidskrif’t 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
