Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting emot att försöka utplåna minnet af den
dumhet man begått, och man inbillar sig helt
säkert, att den inte alls skadat institutionen i
fråga.
Men det är just hvad den har och det ändå
på mera än ett sätt. Den har visat att
operainstitutionen är ett inom sig själft söndradt rike,
och den har dessutom visat att artisthögmodet
därinom stigit till en betänklig grad, ja, så
betänklig att det lätt kan hota hela inrättningens
bestånd. När alla, som fått en eller flera toner
i strupen, anse att de med dessa också undfått
kunskaper och förmåga att styra en så
invecklad institution som en teater, då ligger faran nära
för den totala upplösningen af all
sammanhållning, all pliktkänsla, allt gemensamt arbete
för ett mål. Och det värsta är, att i allmänhet
är detta artisthögmod störst hos de individer, hos
hvilka det är minst berättigadt, om det
någonsin är det. Ty man kan ju förstå och möjligen
förlåta storheterna att de vilja ställa sig som
centra i världsaltet; men när medelmåttorna och
odågorna börja sätta sig på sina höga hästar,
så är detta både ömkligt och löjligt. Det torde
dessutom vara en genom alla tider och i alla
länder erkänd sanning att flertalsstyrelse inom
en konstnärlig institution, där jaget spelar en
sådan roll som inom teatervärlden, aldrig i
längden gagnat hvarken saken eller personerna.
Kunde således teaterkonsortiet genom någon
sorts ny obligationsaffär — den tredje i ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
