Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fredrikson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brott af hj el tem od, hvilka icke begära bättre än att få vyssas
till ro af Agnes Sorels smekande stämma, det var en förträfflig
karaktersbild, ty der fans ädelhet i svagheten och det låg ett
skimmer af medfödt majestät öfver vacklandet och
obeslutsamheten.
Hans grefve Rysoor i Allt för fosterlandet och Amaury i
Rolands dotter voro, lika väl som Erik XIII i Drottning
Filippa och. Göran Pehrsson i En krona, aktningsvärda skapelser
af en intelligent och med godt omdöme utrustad skådespelare,
för hvilken de, strängt taget, icke passade, dessa halft
melodramatiska, halft romantiska fantasibilder från ett försvunnet
konstskede, och säkert är att icke heller de kunna anföras som
de bestämmande uttrycken af de egenskaper, hvilka framfor
andra gjort Fredrikson till den betydande skådespelare som han
verkligen är. De bevisa framför allt huru han lärt sig att
be-herrska sitt material, så att det till och med under i öfrigt
ogynnsamma förhållanden, kunnat framkalla en ganska vacker
konstnärlig verkan, — de lemna ett talande bevis på huru
nyttig han varit för den scen som han nu tillhört i öfver tjugo
år, och der det visst icke hört till ovanligheten att de anlag,
som varit mest prononcerade åt ett håll, ofta nog och detta icke
blott försöksvis, användts på det diametralt motsatta.
Detta kan nog till en viss grad bero på skådespelame sjelfva>
hvilka icke alltid så noga veta åt hvilket håll deras egentliga,
styrka i begåfningen ligger, och som gerna vilja försöka sig på»
allt möjligt, helst naturligtvis på det som de hafva minsta
ut-sigterna att lyckas uti, — en yrkessvaghet, som det tillhör de
konstförståndiga teaterstyrelserna att bekämpa, och detta till
fromma för både personerna och saken. Ty de lida båda, mera
än hvad mången vill tro, af att slumpen, slentrianen och
valfriheten tillsammans, så många gånger taga rollfördelningen i
de nya styckena om händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
