- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
355

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ser herrn, när jag kommer till en stad, så är det att
jag låter min värdinna köpa mig fem eller sex marker
stor fetsill — alt efter som sejouren blir lång till, och
så får hon vattenlägga den åt mig och skära nr benen,
och sedan lägger jag in den sjelf. Jag gillar ingen
annan inläggning än min egen, för i hushåll och på
källare slarfva de alltid med sådant der — der är det
pigorna som ska’ göra det, förstås, och de ä’ rädda om
besväret. För ser herrn, det är mycket besvär med det
här, om det ska’ bli’ bra!

— Det kan jag nog tro! — stack jag helt hastigt

emellan med, ty jag såg att han var litet högfäidig på
sin inläggningskonst; — men hur gör herrn sedan då?

— Det skulle bli aldeles för långt att tala om! —
svarade han hastigt, i det han gick tillbaka till kofferten
och tog fram en af dessa små klotrunda buteljer med grepe
på, på hvilka det ädla Steinwein plägar importeras till
oss, samt sedan efter något ytterligare letande, två par
knifvar och gafflar och en liten tum lare af tenn; — det
är att först lägga den i mjölk ett par dar, och så i
vanlig ätticka, och så hälla af den och lägga på
kryddorna och den finskurna löken, och litet vinättika som får
suga in sig, och — — men det var sant, det, nyttjar
herrn sådant här? — och dermed skakade han sakta
på buteljen och lyfte upp den i jemnhöjd med
glasögonen, samt kastade en pröfvande blick på innehållet.

— Ja, jag säger inte nej! —svarade jag; —men
jag kan också vara utan, om det behöfs.

— Det är just det rigtiga! — återtog han i det
han stälde buteljen på bordet, och tumlaren bredvid; —
menniskan ska’ inte förakta de njutningsmedel som
erbjudas henne; men hon skall bara akta sig för att bli’ slaf
under dem. Jag nyttjar aldrig spirituösa i dagligt bruk,
bara när någon kommer till mig, som nu, eller om jag
känner särskild smak för det för tillfället, för då anser
jag att jag behöfver det, och att det gör mer nytta äu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free