Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det är sant! Har vi inte något sådant att ta
till?
— Jo för tusan, vi har ju Midsommarnattsdrömmen!
— Nå ja! då ta’ vi den då! — svarade direktören,
och så skiljdes de åt och gingo hvar och en hem till
sitt, för att sofva »utan hufvudbry, på sin sköna konst
att aldrig fly.»
Under tiden hade brandmästaren gått omkring och
släckt gasen i foyern och i trapporna. I foyren störde
han aftonens Lohengrinsrepresentant, som i afskedets
stund hade tappat en af de högre tonerna, men som
nu lyckligtvis, fastän något postfestum, fick igen den
uppe vid pianot, hvarpå han med lugnadt samvete gick
ned i sin loge och klädde om sig, fullt besluten att
nästa gång hugga tag i besagde ton medan ännu ridån
var uppe. När den ståtlige Graalriddaren gått sin väg
och brandmästaren släckt gasen och dragit upp de tunga,
gröna rullgardinerna för fönstren utåt torget, tog han
vägen in i den f. d. matsalen som nu utgör dels
möbelmagasin, dels koristernas foyer, och utförde der samma
manöver. Han skulle just gå ut genom dörren till den
lilla tamburen med trappan neråt scenen, och der dörren
finnes till första radens korridor, då han hastigt slog sig
för pannan och mumlade:
— Kors för sjutton! jag glömde ju alldeles bort
sångrummet! jo det hade varit snyggt om jag hade låtit
gasen brinna!
Och, dermed steg han in igen i stora foyern, gick
längst igenom den och inträdde i det lilla hörnrummet
åt strömmen till, som förr i många år nyttjats för
sångöfningarne, fastän nu dessa merändels hållas i foyern
utanföre, och blef inte litet förvånad öfver att gasen
redan var släckt, fastän han bestämdt visste att han
inte varit derinne sedan han tände den.
— Fan vill det säga? — mumlade han för sig
sjelf, — gå de och släcka gasen utan att säga mig till?
Då ska’ väl . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
