- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
86

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I detsamma slog honom någon bakifrån på axeln.
Han vände sig hastigt om, och der stod den glada
älskarinnan i egen person, iklädd den muntra
kammarjungfruns nätta drägt med korta kjolar och en liten
mössa lutande kokett öfver ena örat, medan det
låghalsade kostymlifvet visade hennes hvita hals och runda
axlar, samt den förrädiska början af en barm, som höjde
och sänkte sig i snabb vexling. Hvad hon var vacker!
Hon tycktes hafva klädt sig med mer än vanlig smak,
hon hade sminkat sig mycket mera omsorgsfullt än hon
annars brukade för »lunta-luntorna» som hon kallade de
unga herrarne från stadens boddiskar.

— Det var naturligtvis för hans skull! — tänkte
Vilhelm med nyvaknadt inre raseri, i det han drog sig
åt sidan för att lemna henne platsen vid ridåhålet, då
hon helt oväntadt stälde sig midt framför honom utan
att ens se åt den annars så anlitade tittgluggen, och
utbrast, liksom om hon kunnat läsa hans innersta tankar:

— Ser du till någon bekant derute?

— Åhja, men inte till mig! — svarade Vilhelm
innanför sina sammanbitna tänder; — men så är han
väl så mycket mera bekant för er!

— Er? — upprepade hon med gäckande tonfall,
— hvad är det för dumheter? Har du ledsnat på
vänskapen längesen? Tålde den inte vid värre än så?

— Nej den tål inte vid att du nedsätter dig sjelf
och gör dig till en visa i staden, för den der snobbens
skull! — utbrast Vilhelm hetsigt, i det han gjorde en
hotande åtbörd utåt salongen; — den tål inte vid att
du hänger dig om hans hals, som en annan slinka, bara
han kommer innanför din dörr!

— Jaså, såg du det nedifrån gatan? — frågade
hon med ett skratt, i det hon svängde på sig och tittade
utåt salongen; — jaså, du stod och spionerade på mig!
Men om jag också gjorde som du säger, hvem angår
det? Är jag inte fri, är jag inte min egen herre?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free