Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»På grund af Eders Maj:ts nådiga resolution, daterad Haga
den 5 maj 1788,» skrifver han därför, »ansöker jag i djupaste
underdånighet att blifva rehabiliterad i mina rättigheter och
förmåner som svensk medborgare och bibehållande af mitt
antagna namn, Manderfelt, hvarunder jag i många år och
i flera länder vid mina publika skrifter är bekant.
Aller-nådigaste monark! Huruvida jag genom oafbruten nit och
trohet för min konung och fädernesland har gjort mig
värdig att åter blifva hugnad genom Eders Kungl. Maj:ts
höga nåd och välbehag, därom tala alla mina
handlingar under 11 års tid, som jag är etablerad i ett
främmande land, därom vittna alla de, som känna mitt
uppförande och veta, att ingen slags frestelser hafva rubbat det
medfödda rena svenska tänkesätt, hvarpå jag hoppas att
kunna ådagalägga ännu starkare prof, om jag vid Ers Kungl.
Maj:ts nåd försättes i stånd att verka mera uppenbarlig.
Lycklig, om jag vid en mogen ålder kan få större tillfälle
att bevisa den brinnande nit för Eders Maj:ts dyra person,
som från ungdomen varit så intryckt i mitt hjärta, och
som aldrig kan slockna förr än mitt sista andetag, som
ännu skall välsigna mitt fäderneslands fader och
upp-rättare!»
Vid sidan af denna ansökan på svenska sänder han —
också genom ambassadören — kungen ett enskildt bref på
franska, hvaruti han, upprepande sina trohetsbetygelser,
något närmare förklarar sina önskningar.
»Hvad skulle jag icke kunna göra, Allernådigste Herre,»
utropar han i detta bref, »om jag inte vore désavouerad,
om Eders Maj:t täcktes förläna mig någon tjänstekaraktär,
uppdraga mig någon befattning, vare sig här eller i Norge!»
En varm förespråkare har han alltjämt i ambassadören,
som, hvad »redogörelsen» beträffar, antar, att denna, ehuru
i vissa delar tålande vid någon jämkning, dock ej torde af
kungl. maj:t onådigt anses. Och i afseende på
böneskriften kan Sprengtporten ej vägra Manderfelt den justice,
att han funnit denne, så länge han känt honom, uppfylld af
trohet och brinnande nit för kungl. maj:ts och rikets tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
