Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förste direktörerna vid Operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke skulle tvekat att hugga öronen af dem, om
dessa herrar understått sig att tala om sina
rättigheter, och han tillägger att man efter den betan
»spelade, memorerade sina roller och lycfde på ett
utmärkt sätt». »Min korrespondans med Gustaf
III» — fortsätter han — »visar dels hvilka
klagomål som väcktes emot mig, dels konungens
mildhet och godhet, och mitt helt och hållet militäriska
sätt att upprätthålla ordningen, hvilket icke
hindrade att mellanakterna egnades åt tusen
galenskaper, i hvilka jag var den glade och trofaste
kamraten vid denna högst dåliga dramatiska
socie-tets orgier och nöjen.»
Med konungens död var detta egendomliga,
den tiden kanske icke särdeles ovanliga regemente
förbi, och den af direktörerna som dernäst fäste
uppmärksamheten vid sig, var Abraham Niclas
Edel-crantx% som utöfvade chefskapet från den 16:de
Oktober 1804 till den l:ste Juli 1810. Född i
o
Abo under det borgerliga namnet Clewberg, var
han derstädes docent i fysik och literaturhistoria,
utsågs till en af de 18 i Svenska akademien 1786
och blef Gustaf III:s handsekreterare 1787, adlades
1789 och utbytte sitt kanslirådsembete 1804 mot
förste direktörsplatsen vid de Kgl. teatrarne. Som
vitterhetsidkare gjorde han sig känd genom sitt
»Ode till svenska folket» 1786, texten till operan
»Alcides inträde i ver Iden» 1793, samt sin
öfver-sättning af engelska folksången »God save the
king», hvilken med sin svenska text: »Bevare Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
