Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Operahusets mörkaste minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensamt kunnat förorsaka döden. Man hviskade
om gift, gift meddeladt till och med i det
nattvardsvin, som den döende mottog. De vildaste
rykten voro i omlopp, och man sparade icke ens
hans närmaste, när det gälde att finna en
förklaring vid sidan af den naturliga, hvilken man fann
alt för hvardaglig, när det gälde tjusarkonungen
Gustaf HL
Själf hade den döende monarken önskat
straff-löshet för sina mördare; men den allmänna rösten
fordrade deras bestraffande och de som voro
närmast att taga arf efter den döde, ansågo rådligast
att lyda denna. Verktyget som lossade det
dödande skottet, straffades också blodigt; men flera
af dem som satt mordvapnet i hans händer,
und-gingo rättvisans hand, och inom kort slogo
glömskans vågor igen öfver det blodiga dramat, som
blef slutet på så mycken glans och som begrof
så många högtflygande förhoppningar.
t Förmyndareregeringen utfärdade omedelbart
efter konungens död ett förbud mot maskeraders
gifvande på Kongl. teatern, och detta förbud hölls
vid makt i nära trettio år, eller till den 16:de
November 1821, då operahuset ånyo uppläts till
dylika nöjen. Äfven i vår tid hafva maskerader
derstädes anordnats, trots det dystra minne som
af dem framkallats, och fastän den nyare tidens
verkliga teatervänner ansett och anse dem väl
litet egnade att hos allmänheten fostra eller
bibehålla den aktning för skådeplatsens helgd, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
