Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kråk-Matts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
Men det där var nu längesedan. Kajsa-Stina dog,
när gossen hennes var fjorton år och just hade läst
sig fram. Någon riktig hälsa hade hon väl knappast
sedan han föddes, och när fadern, den förre skepparen,
åkte ner sig på isen ute på Saxarfjärden en vinter,
sedan han varit i staden och sålt fisk och farit drucken
hem på natten, då var det slut med henne också, och
på vårsidan stoppade Mattias ner henne i kyrkogården
på storön, och sedan satt han ensam igen ute på sin
holme.
»Hvad dog hon åf egentligen?» frågade en af
fiskargubbarna, som var med på begrafningen.
»Det var allt skepparsjukan, det,» svarade Mattias;
»den hade hon haft i faggorna hela ti’n, för rexten!»
Och så for han hem igen och fann sig i ensamheten
så godt han kunde. Fostersonen hade han fått plats åt
inne i staden hos en handlande, där skärgårdsfolket
brukade hålla till, och där artade gossen sig bra, och
när Mattias någon gång var inne med strömming,
hälsade han på honom i boden och fick alltid en bit
tuggtobak med sig hem. Den gladde han sig nog åt, men
ändå mera åt att pojken växte och började se ut som
en herreman, när han närmade sig tjugutalet.
Det var nu man började kalla honom »Kråk-Matts»
ute på öarna, och det tyckte han inte illa om för resten.
»Det är bättre det, än om di skulle skälla mej för
’Fyll-Matts’,» brukade han säga, »och sämre komsamser
kan en ha än kråkorna mina!»
Det var nämligen så att ute på holmen, där Mattias
bodde i sin snedstuga, var det ovanligt godt om kråkor,
till och med för att vara i skärgården. Det hade nog
sina goda skäl också att de höllo till där, och att till
och med ett par hade sitt bo i stora askträdet, som
stod utanför stugan och skuggade öfver den på ena
sidan, på samma gång som det läade för nordan, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:30:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fhflgra/0143.html
