- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
363

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och arbeta’ gjorde jag som två; men si, jag tänkte
det va’ någe’ på tok ändå, sir kammarern, och att
han kanske inte behöfde så många drängar längre,
eller något tocke’; men inte lät jag gnbben märka
någe’, utan jag svarte bara:

— Jaha, grosshandlarn! Klockan nie ska’ jag
vara der!

— Det var bra, det! — sa’ gubben och så klappa’
han mig på axeln ett slag och nicka’ åt mig, och så
gick han sin väg me’samma. Och jag stog kvar, jag,
och trafva silltunnorna, och di andra drängarne såg
på mej liksom lite’ afundsjuka, förståss, och jag hade
mina tankar för mig hela kvällen, och det va’ så när
att jag inte kunna’ somna när jag gick och lag mig,
men hur det var så snarka’ jag sta’ och se’n sof jag
hela natten som vanligt.

Men på morgon så tänkte jag det va’ rätt så
godt te’ snygga opp sej lite’ efter som en skulle in
te’ gubben, så jag tog på helgdaskläderna, och just
som klocka’ slog nie, så klef jag in i innersta rumme’
der gubben hade sin ensamma pulpet, och der jag
bara hade vuri’ en gång förut, och det va’ när han
städsla’ mej.

När jag kom in och strök mössan åf mej, så satt
gubben ve’ pulpeten, med glasögena på näsan och ett
par stora kontorsböcker framför sej, och framför
honom på ena sidan låg kassakistnyckeln och på andra
sidan stog silfversnusdosan, som såg ut alldeles som
en kofFort. Och han va’ så inne i böckerna, så jag
tror knafft han såg mej när jag kom in, utan så
harkla jag ett tag och så sa’ jag:

— God mårron, patron! — sa’ jag och bocka’
mej borta ve’ dörrn.

— Jaså, det är du Petter! — sa’ gubben och
titta’ opp ur boken, och han såg så bekymmersam
ut, så jag tyckte rigtigt synd om’en, der han satt —
ä’ hon nie redan? — sa’ han, — kan det vara
möjligt, det?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free