Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som stod alldeles handfallet gent emot så mycken
erfarenhet och en så kallblodig vi visektion.
— Men hvad säger jag? — återtog han efter
några ögonblicks tystnad; — begriper jag det inte?
Ack jo, jag förstår det mer än väl, det kan inte vara
annorlunda. När en sådan eländig, sjelfvisk,
olycklig varelse som jag en gång händelsevis kommer i
beröring med så mycken renhet, så mycket naturligt
behag, så många dygder, så måste han ju känna sig
öfverväldigad, förkrossad, kufvad af på en gång ljufva
och sönderslitande känslor! O, hvarför skulle jag
nå’n-sin få se er, tala med er, dväljas i er närhet? Hvarför
flyr jag er inte, medan det ännu är tid?
Och han tog verkligen ett par steg åt sidan,
liksom för att störta utför bergstigen, då den unga enkan
i detsamma, helt och hållet besegrad af denna sista
fint, med ett utrop höll honom tillbaka och med
glödande kinder utbrast, i det hon, glömsk af alla
småstadsskrupler, kastade sig i hans famn:
— O, Acke! tror ni verkligen att jag är så grym,
så känslolös?
Revisorn hoppade till, som stungen af en geting.
Det fördömda smeknamnet, som han inte kunde tåla,
i hennes mun och i ett sådant ögonblick.
— Hur . . hur vet ni. . att. . — stammade han,
nu lika het om öronen som han nyss varit kall om
hela hufvudet, — att jag . . .
— Att du heter Acke? — utropade den unga
enkan, som nu, sedan hon hoppat öfver den första
barriéren, med sitt köns vanliga sportfärdighet inte
tvekade att hoppa öfver den andra med, nämligen
titlarne, — det fick jag nyss veta af din vän
häradshöfdingen, och jag tycker så rysligt mycket om det
namnet. Det skall du alltid få heta utaf mig!
— Den förbannade Pelle! — svor revisorn inom
sig alldeles ursinnig; — Det ska’ han få betala!
Men revisorn var långt ifrån så af jern och stål
att han kunde vara helt och hållet okänslig för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
