Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde en grimas, i det han vände ryggen åt sin
hustru; — då först vet man riktigt att man lefver!
— Hör du Pelle! — skämtade revisorn, sedan
han klingat med lilla frun, — gack och gör
sammaledes! Gift dig och uppfyll jordene! Du är inte, du
som jag, skapad att vara enstöring!
— Åh, efter hvad jag låtit mig berättas, — sade
den lilla frun storskrattande, -— så lär det inte vara
så farligt med enstörigheten!
— Förtal, min nådiga, bara förtal! — återtog
revisorn, synbarligen angelägen att komma ifrån
samtalsämnet, innan den unga enkan skulle komma ut; —
man skall inte tro mer än hälften af hvad folk säger!
— Åh ja, det är i alla fall tillräckligt, det! —
skrattade lilla frun och såg mycket menande ut.
— Hvad menar ni?
— Jo, jag har verkligen hört att revisorn skulle
ha två hushållerskor, men nu vet jag genom
häradshöfdingen att det inte är mera än en!
— Nej, det andra är hennes kusin, som brukar
hälsa på henne! — svarade revisorn mycket lugnt,
ty han hade öfvertygat sig om att det inre rummet
var tomt, — och någon måste jag ju i alla fall ha
som ser om mitt hushåll och passar mig upp!
— Ja, men hon kunde kanske vara litet äldre!
— inföll frun med ett nytt gapskratt.
— Ja, och litet fulare! — interfolierade Pelle,
som nu var i ett sju-sjungande humör.
— Visserligen! — medgaf revisorn lika lugnt
som förut, — men hon kunde också vara både yngre
och vackrare, utan att det skulle genera mig det
ringaste ! — Men se här ha vi ju de båda andra damerna
-— då är det kanske bäst att vi byta om
samtalsämne, för de äro antagligen inte så fördomsfria som
de förtjusande stockholmskorna!
Dermed gjorde han en ironisk bugning för fru
Robertson, som såg litet flat ut och som för ett
ögonblick glömde bort sitt obligatoriska skratt, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
