Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Åh fan! — utbrast Robertson intresserad och
med lysande ögon, — har han det?
— Jo du, det var den piffigaste lilla flicka jag
sett på länge, du! Och du kan vara lugn för att gifter
han sig med någon, så blir det med henne! Nej ser
du, jag har särskildt bedt honom att han ska’ brygga
för mig hos apotekarenkan, begriper du! Det är
upp-gjordt oss emellan, att han ska’ gå ut och gå med
henne, förstår du!
— Jaså, på det viset! — återtog Robertson och
såg på Pelle med en på samma gång nyfiken och
beundrande blick, ungefär som han skulle betraktat
något sällsyntare fenomen; derpå smuttade han på
likörglaset och tilläde efter några ögonblicks
begrundande: — Hör du Pelle, du ä’ ett slughufvud, det
måtte jag säga!
— Har du inte märkt det förr än nu? — frågade
Pelle med ett leende af den naivaste sjelffornöjelse;
— man vet hur man skall ta’ dem, det är hela saken!
I detsamma lutade han sig öfver barriéren och
tittade ner i trädgården.
— Ser du! — ropade han och knuffade till
Robertson, — ser du, der gå de redan! Det är allt
ett djäkla fint fruntimmer, ändå! Hvasa du? Är det inte?
— Jo vassera! — svarade Robertson och tittade
ner, — för mig är hon litet för lång bara! Jag tycker
inte 0111 långa fruntimmer!
— Gör du inte? — frågade Pelle och spände ut
ögonen med förvåning; — och det tycker jag är just
det vackraste! De der små ta’ sig ingenting ut!
— Ja, man söker ju alltid efter motsatserna! —
sade Robertson filosofiskt, i det han läppjade på sin
likör; — du är liten och vill ha’ långa; jag är lång
och vill ha’ små!
— Inte må du inbilla dig att du är längre än
jag! — ropade Pelle så sårad som han gerna kunde
bli, och i det han rusade upp från stolen, fortsatte
han — kom hit så ska’ vi mäta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
